Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 96-638

Beslutsdatum: 1998-12-18

Lagakraft: 1999-02-18

Målet gäller: Förklaring enligt 72 § PL

Ink datum: 1996-09-06

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 91908208.1

PRV beslutsdag: 1996-07-02

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: PL 72 §

Tekniska sökord: -

Lagrum: -

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: IMC - International Marketing of Canada Corp

Ombud: Awapatent AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Patenthavaren har, på grund av den patentansvariges bortovaro under tid då medel som skulle möjliggöra fullföljandet av ett europeiskt patent i Sverige blev tillgängliga, gett ombudet instruktion om patentets fullföljande först på kvällen dagen innan sista dagen för fullföljandet. PBR har inte funnit att patenthavaren iakttagit den omsorg som betingats av omständigheterna och avslagit framställningen om förklaring enligt 72 § PL.

Referat fortsättning : -

Text: YRKANDE M.M.

Klaganden har i Patentbesvärsrätten vidhållit framställningen om förklaring enligt 72 § patentlagen och utöver vad som redogjorts för i Patentverkets beslut anfört i huvudsak följande. De muntliga instruktionerna den 3 maj 1995 beträffande förberedelserna inför vidareförandet av patentet i Sverige och Danmark hade sin grund i omständigheterna kring finansieringen av densamma. Under ett möte med bolagets styrelsemedlemmar den 9 maj 1995 erhöll dess verkställande direktör, som ensam handhade alla patentärenden i bolaget, garantier om ytterligare investeringsmedel, dock mottogs summan först fredagen den 12 maj. Sålunda var det inte avsaknaden av en fullgod bevakningsrutin, utan svårigheten att säkerställa tillgången till de för patentets fullföljande erforderliga penningmedlen, som var anledningen till att beslutet sköts upp till sista stund. Fredagen den 12 maj, då aktuell summa transfererades till bolaget, vistades dess verkställande direktör på annan ort, nämligen som bolagets representant vid Canadian Board of Marine Underwriters årsmöte (mötet pågick mellan den 11 och den 13 maj). Av detta skäl var det inte möjligt för honom att samma dag meddela hemlandsombudet att ärendet skulle föras vidare. På söndagskvällen den 14 maj informerades han om de nya finansiella omständigheterna och tog då omedelbart kontakt med hemlandsombudet och instruerade denne att meddela det europeiska ombudet att patentet skulle föras vidare. Orsaken till att översättning och tryckningsavgift inkom till Patentverket först den 25 juli var att instruktionen på grund av tidsförskjutning förmedlades från hemlandsombudet i Kanada till det europeiska ombudet i England via ett telefaxmeddelande. Det har senare framkommit att detta meddelande, av okänd anledning, inte nått mottagaren eller försvunnit i dennes hantering.

Klaganden har i Patentbesvärsrätten gett in intyg från bolagets verkställande direktör.

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

SKÄL

Klaganden har i målet anfört att beslutet att finansiera patentets fullföljande i Sverige fattades först den 9 maj 1995 och att medlen fanns tillgängliga den 12 maj. Den verkställande direktören och patentansvarige var dock bortrest vid det senare tillfället och informerades med anledning därav om de nya finansiella omständigheterna först under kvällen söndagen den 14 maj. Han kontaktade omedelbart hemlandsombudet som skickade fax sent samma kväll till det brittiska ombudet med instruktion om att vidareföra patentet. Av okänd anledning nådde faxmeddelandet aldrig fram till mottagaren eller försvann i dennes hantering. Översättning och tryckningsavgift skulle ha varit Patentverket tillhanda senast den 15 maj.

Enligt Patentbesvärsrättens bedömning kan det inte anses ursäktligt att den verkställande direktören inför sin planerade bortovaro, och med vetskap om att medlen som skulle möjliggöra ett vidareförande av patentet kunde bli tillgängliga under bortovaron, inte satte någon att bevaka den frågan. Vidare kan man kräva att ett fax som skickas sent en söndagskväll dagen innan tidsfristens utgång följs upp följande dag med t.ex. ett telefonsamtal för kontroll av att instruktionen kommit vederbörande handläggare tillhanda, eftersom man alltid bör räkna med att det kan bli viss fördröjning i den interna hanteringen av ett inkommande meddelande.

På grund av vad som anförts finner Patentbesvärsrätten att patenthavaren inte har iakttagit den omsorg som betingats av omständigheterna. Framställningen om förklaring enligt 72 § patentlagen kan därför inte bifallas.

Lennarth Törnroth Eva Hammar Sten-Ove Henningsson

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga (Formulär B)

LC Visa mer Visa mindre