Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

97-400
1999-06-11
1999-10-23
Registrering av varumärket FALU LJUS RÖDFÄRG.
1997-06-06
-
1999-08-13
95-10198
1997-04-01
-
Avvisning
-
VmL 13 § särskiljningsförmåga, geografiskt ursprung, generiskt ord, användning
-
-
varumärke
avslag
intressant
sökande
Stora Timber Aktiebolag
Dr Ludwig Brann Patentbyrå
-
-
-
-
Beteckningen Falu rödfärg definieras i NE, TNC:s fackordlista och äldre uppslagsverk som en allmän benämning på rödförgspigment av det slag som framställts ur s.k. rödmull från Falu koppargruva. Falu rödfärg är också benämningen på ett typ av röd slamfärg i vilket pigmentet ingår. Någon utredning avseende användningen av beteckningen efter 1970-talet finns inte. Inte heller någon utredning som tar sikte på hur beteckningen uppfattas av dem som ingår i omsättningskretsen. PBR har bl.a. med hänsyn härtill inte funnit det klarlagt att beteckningen FALU RÖDFÄRG i omsättningskretsen kommit att uppfattas som ett kännetecken för sökandens produkter. Det sökta märket FALU LJUS RÖDFÄRG har därmed inte ansetts registrerbart.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDE

Sökanden har i Patentbesvärsrätten vidhållit ansökningen om registrering av märket FALU LJUS RÖDFÄRG, men har medgivit en disclaimer för ordet LJUS.

DOMSKÄL

En grundläggande förutsättning för varumärkesregistrering är enligt 13 § första stycket varumärkeslagen att det märke som söks skyddat har särskiljningsförmåga. Ett märke som uteslutande eller med endast mindre ändring eller tillägg anger varans art, beskaffenhet, mängd, användning, pris eller geografiska ursprung eller tiden för dess framställning skall inte i och för sig anses ha särskiljningsförmåga. Vid bedömningen av om ett märke har särskiljningsförmåga skall hänsyn tas till alla omständigheter och särskilt till den omfattning och den tid märket varit i bruk.

Det i målet aktuella märket FALU LJUS RÖDFÄRG söks skyddat för målarfärger, träimpregneringsmedel och färgämnen i klass 2. Sökanden har i målet hävdat att ordkombinationen FALU RÖDFÄRG i märket utgör ett för "Storakoncernen" – i vilken sökanden uppgivit sig ingå som ett dotterbolag – inarbetat kännetecken samt att inarbetning föreligger även beträffande dessa ord var för sig. Ordet FALU har enligt sökanden förlorat sin geografiska innebörd i sammanhanget och har i stället fått funktionen av en kommersiell ursprungsangivelse. Den mycket långvariga och omfattande användningen av ordet FALU – närmare bestämt sedan 1700-talet – för färgpigment och färger har enligt sökanden medfört att det inte föreligger något frihållningsbehov för andra näringsidkare att begagna sig av detta ord för sådana produkter.

Sökanden har framhållit att moderbolaget, Stora Kopparbergs Bergslags AB, i maj 1977 erhållit registrering av varumärket 159 380 FALU RÖDFÄRG samt har hävdat att den utredning som presenterades i det ansökningsärendet uppenbarligen visade att inarbetningsskydd redan då förelåg för Storakoncernen. Sökanden har till stöd för sina i målet gjorda påståenden inte åberopat någon ny bevisning utan har hänvisat till den utredning som gavs in i moderbolagets tidigare ansökningsärende och som bestod bl.a. i utdrag ur olika dittills under 1900-talet utgivna uppslagsverk, kopior av annonser jämte annat marknadsföringsmaterial från 1920-talet och senare samt ett antal tidningsartiklar.

Patentbesvärsrätten finner i huvudsak följande framgå av den i målet föreliggande utredningen.

Av det vid domstolen tillgängliga uppslagsverket Nationalencyclopedin, NE (1991) framgår att färgpigment utvunnet ur s.k. rödmull, innehållande järnockra och kiselsyra och bildad av vittrad kopparfattig malm från Falu koppargruva, har tillverkats industriellt vid gruvan sedan 1764 samt att pigmentet numera distribueras till färgfabrikanter för beredning enligt visst recept till en färdig färg i form av en slamfärg. Det anges att färgen kallas Rödfärg samt att beteckningen Falu rödfärg egentligen avser själva färgpigmentet men även används för den färdiga färgen där pigmentet ingår. I de äldre uppslagsverk, bl.a. Focus (1970), Svensk Uppslagsbok (1948 och 1952) som sökanden hänvisat till definieras beteckningarna Falu rödfärg respektive rödfärg på likartade sätt. I Färg- och lackteknisk ordlista, TNC 88, anges under uppslagsordet falurött bl.a.: "järnoxidrött av särskild beskaffenhet används – i synnerhet i Sverige – som pigment i slamfärg för utomhusmålning på trä. Den slamfärg som innehåller falurött kallas rödfärg. Falurött, ofta kallat Falu rödfärg, är själva pigmentet."

Av det åberopade utredningsmaterialet från det tidigare ansökningsärendet framgick vidare bl.a. att Stora Kopparbergs Bergslags AB:s framställning av rödfärgspigment vid Falu gruvas rödfärgsverk hade pågått i huvudsak utan uppehåll sedan 1764, att beteckningen Falu rödfärg fanns skriftligt dokumenterad första gången 1889, att bolaget inte hade någon egen framställning av färdig rödfärg utan istället levererade färgpigmentet huvudsakligen till fristående färgfabrikanter för färdigställande och vidareförsäljning samt att moderbolaget i sitt egna annons- och reklammaterial för rödfärgspigmentet och färgen marknadsförde produkten som FALU RÖDFÄRG i förening med bolagets firma.

Patentbesvärsrätten gör mot bakgrund av vad som förekommit i målet följande bedömning.

Det kan inte råda någon tvekan om att beteckningen Falu rödfärg från en helt allmän utgångspunkt utgör ett för den svenska allmänheten välkänt begrepp liktydigt med den speciella röda färg som sedan länge förekommer på framförallt boningshus och andra gårdsbyggnader på den svenska landsbygden.

Såsom beteckningen Falu rödfärg definieras i NE och i TNC:s fackordlista samt även i de av sökanden åberopade äldre uppslagsverken utgör den en allmän benämning på ett rödfärgspigment av det slag som framställs ur s.k. rödmull från Falu koppargruva samt en benämning också på den typ av röd slamfärg i vilken färgpigmentet ingår. Enligt lexikon anger beteckningen Falu rödfärg således produkternas art och beskaffenhet, vilket står i motsats till sökandens uppfattning att beteckningen Falu rödfärg och orden var för sig kommit att besitta särskiljningsförmåga som varumärke genom användning.

För sökandens ståndpunkt talar visserligen det förhållandet att rödfärgspigment av det nämnda slaget har framställts industriellt och i stor skala av sökandens moderbolag ända sedan slutet av 1700-talet samt att detta bolag i vart fall i modern tid har varit ensamt om tillverkningen. Vidare har det av den utredningen som gavs in i det äldre registreringsärendet framgått att moderbolaget i reklambroschyrer och annat marknadsföringsmaterial, omfattande tiden från 1927 till i mitten av 1970-talet, begagnade sig av beteckningen FALU RÖDFÄRG jämte den egna firman för att känneteckna färgpigmentet och den därav framställda slamfärgen. Någon kompletterande utredning som avser tid därefter har emellertid inte förebringats i målet. Inte heller förekommer någon utredning som tar sikte på att belysa hur beteckningen i praktiken uppfattas av dem som ingår i omsättningaskretsen för varorna. Härtill kommer att - i enlighet med vad sökanden själv uppgivit - färgframställningen sker hos olika fristående tillverkare som i sin tur marknadsför den färdiga produkten som Falu rödfärg.

Patentbesvärsrätten finner mot ovan angiven bakgrund att det i målet inte framkommit något övertygande stöd för att beteckningen FALU RÖDFÄRG i omsättningskretsen inte uppfattas som en benämning på en vara av viss art och beskaffenhet utan i första hand som ett kännetecken för färgprodukter härrörande från sökanden eller annan ingående i den industrikoncern sökanden tillhör. Det sökta märket FALU LJUS RÖDFÄRG kan vid sådana förhållanden inte anses besitta för registrering erforderlig särskiljningsförmåga. Överklagandet skall därför lämnas utan bifall.

Alf Linder Jeanette Bäckvall Sten-Ove Henningsson

Referent

Enhälligt

LC

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

Protokoll, hållet vid session.

Referenten anmäler att fråga är om rättidsprövning av inkommen handling om överklagande samt upplyser följande:

I dom den 11 juni 1999 lämnade Patentbesvärsrätten Stora Timber AB:s överklagande rörande registrering av varumärket FALU LJUS RÖDFÄRG utan bifall. Enligt lag och meddelad fullföljdshänvisning skulle ett överklagande av domen till Regeringsrätten ha kommit in till Patentbesvärsrätten inom två månader från dagen för avgörandet d.v.s. i förevarande fall senast den 11 augusti 1999. Bolaget har överklagat beslutet i en skrift som enligt vad som framkommit gavs in till Patentverket med bud den 11 augusti 1999 och som befordrades vidare till domstolen med Patentverkets postbud den 13 augusti 1999. Bolagets ombud har upplyst att man på ombudsbyrån bibringats uppfatt-ningen att ett överklagande - liksom andra handlingar - lika väl kunde ges in till Patentverket som till Patentbesvärsrätten och att den dag en handling kom in till verket räknades som inkommandedag även till domstolen. Ombudet grundade sin uppfattning på ett telefonsamtal med en ledamot i domstolen som skulle ha förekommit i ett tidigare mål för ca två år sedan och där ledamoten bekräftat det angivna förhållandet samt uppgivit att det hos verket förekom en postkorg för handlingar till domstolen.

Patentbesvärsrätten fattar följande

BESLUT (att meddelas den 23 augusti 1999)

Av 47 § andra stycket varumärkeslagen jämförd med 6 a § förvaltningsprocesslagen, som är analogt tillämplig i Patentbesvärsrätten, följer att en handling med överklagande till Regeringsrätten av ett slutligt beslut i varumärkesmål skall ges in till Patentbesvärs- rätten inom två månader från beslutets dag. Handlingen med överklagande i det aktuella målet har kommit till domstolen först två dagar efter fullföljdstidens utgång. Den måste därmed anses som inkommen hit för sent. Den fullföljdshänvisning som var bilagd Patentbesvärsrättens dom i målet har korrekt angivit vad som gällde för överklagande av denna. De skäl som ombudet lämnat som förklaring till att handlingen gavs in till Patentverket i stället för till Patentbesvärsrätten är inte heller i övrigt av beskaffenhet att med tillämpning av bestämmelsen i 6 a § tredje stycket förvaltningsprocesslagen kunna leda till att överklagandet likväl kan godtas.

Patentbesvärsrätten avvisar Stora Timber AB:s överklagande.

Som ovan

Jeanette Bäckvall

Prot uppvisat ...../... 1999

AL

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

ak
Visa mer Visa mindre