Domstols Målregister

Målet gäller: Upphävande av patent på antennanordning för bärbara utrustning.

Ink datum: 1997-06-26

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 9203199-6

PRV beslutsdag: 1997-06-06

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: 8 § PL, beskrivningstydlighet

Tekniska sökord: -

Lagrum: -

Måltyp: patent

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Allgon AB

Ombud: Ehrners Patentbyrå AB, Axel

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Moteco AB

Ombud: Patentbyrå Y Wallengren AB

Fler Motparter: -

Referat: Fråga om huruvida villkoret i 25 § 2) PL skall ges en mindre sträng bedömning än vad som gäller för samma villkor i 8 § PL

Referat fortsättning : -

Text: YRKANDEN M.M.

Klaganden yrkar att patent skall upprätthållas i ändrad lydelse med dels patentkrav enligt något av tre alternativ betecknade I-III och inkomna den 4 februari 1998, varvid alternativ I skall prövas i första hand och alternativ III i sista hand, dels beskrivningens lydelse ändrad för resp. patentkravalternativ i enlighet med samma dag inkomna handlingar.

Invändaren bestrider ändring med vidhållande av båda de i invändningen angivna grunderna.

I målet har hållits muntlig förhandling.

Patentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och upprätthåller patentet med patentkrav och patentbeskrivning i ändrad lydelse enligt alternativ II. Det får ankomma på Patentverket att vidta erforderliga åtgärder enligt 25 § sista stycket patentlagen (PL).

SKÄL

De av klaganden åberopade ändringarna i patentets lydelse får anses förenliga med bestämmelserna i 13 § och 20 § tredje stycket PL.

Vad sedan gäller invändarens yrkande att patentet skall upphävas i enlighet med bestämmelsen i 25 § första stycket 2) PL enär patentbeskrivningen inte är så tydlig att fackmannen med ledning därav kan utöva uppfinningen har bestämmelsens tillämpning inte närmare berörts i lagförarbetena. Eftersom bestämmelsen är identisk med motsvarande ogiltighetsgrund i 52 § första stycket 2) PL kunde det finnas anledning att hämta ledning från vad som i förarbetena sagts om tillämpningen av denna bestämmelse, nämligen att stor försiktighet bör iakttas vid ogiltigförklaring på denna grund och att brist eller otydlighet som bort föranleda Patentverket att med stöd av motsvarande bestämmelse i 8 § PL kräva komplettering inte behöver innebära att tillräcklig grund för ogiltigförklaring föreligger (prop. 1977/78:1, s. 362 f, prop. 1982/83:67, avsnitt 5.4). Dessa förarbetsuttalanden synes dock mindre väl genomtänkta i rättsligt avseende och EPO:s besvärskamrar har i sin praxis inte tillämpat någon motsvarande åtskillnad (jfr Westlander/Törnroth, Patent, 1995, s. 201 ff). Övervägande skäl talar därför för att bestämmelsens tillämpning bör vara densamma oavsett om 8, 25 eller 52 § PL är tillämplig.

Invändningen grundas i tydlighetsfrågan på att patentbeskrivningen ifråga om antennanordningen saknar:

1) Regler för dimensionering, såväl mått som elektriska data,

2) ekvivalent schema,

3) specifikation av impedanstransformeraren, såväl ifråga om typ som elektriska data,

4) ett exempel på ett set mått och elektriska värden som, om de tillämpades, skulle ge en vid en viss frekvens fungerande antenn.

Emellertid innefattar antennanordningen endast sedan länge välkända typer av komponenter ifråga om såväl antennerna som impedanstransformerarens uppbyggnader. Någon svårighet för fackmannen att med hjälp av standardverk på området konstruera och dimensionera dessa komponenter för att åstadkomma de elektriska funktioner som uppfinningen enligt patentbeskrivningen bygger på föreligger uppenbarligen inte. Vad särskilt avser impedanstransformeraren är det uppenbart för fackmannen att den kretslösning som är optimal för anpassning mot sprötantennen i aktivt läge inte också medger optimal anpassning mot helixantennen i aktivt läge. Fackmannen får alltså välja kretslösning i beroende av för vilket läge behovet av optimering i praktisk användning är störst. Sedan han väl gjort detta val har han inte några svårigheter att utforma och dimensionera kretskomponenterna i impedanstransformeraren för att optimera denna. I gengäld får han då nöja sig med en sämre antennfunktion för det andra läget. Med beaktande av att denna försämring emellertid, såvitt utredningen visar, inte omöjliggör normalt bruk av telefonen föreligger dock i nyss berört avseende inte någon upphävningsgrundande brist ifråga om vare sig patentbeskrivningens tydlighet eller uppfinningens tekniska effekt.

I tydlighetsfrågan har invändaren vidare gjort gällande att beskrivningen innefattar grova sakfel genom att begreppet "parallellkopplade" felaktigt använts om sprötantennens och helixantennens inkoppling. Av vad invändaren anfört under utredningen framgår dock att det för invändaren som fackman inte överhuvud förelegat någon svårighet att förstå vad som i sak avsetts vid användning av detta begrepp. Enligt Patentbesvärsrättens mening är begreppets användning i beskrivningen och patentkraven varken vilseledande eller eljest försvårande för fackmannen att förstå uppfinningens innebörd och utövande.

Vid ovan angivna förhållanden och då invändaren inte heller i övrigt – vare sig genom hänvisningen till vissa avgöranden av EPO:s besvärskamrar eller på annat sätt – tillfört något som föranleder annat finner Patentbesvärsrätten att patentbeskrivningen även vid en sträng bedömning uppfyller tydlighetskravet i 8 § PL.

Därmed föreligger förutsättning för prövning av invändarens yrkande att patentet ska upphävas på grund av att uppfinningen inte uppfyller villkoren i 2 § PL. I denna del har känd teknik i form av följande publicerade dokument aktualiserats i utredningen:

D 1 Amerikanska patentskriften 4 121 218

D 2 EPC-ans. med publiceringsnummer 0 467 822

D 3 EPC-ans. med publiceringsnummer 0 516 490

D 4 Amerikanska patentskriften 4 868 576

D 5 Amerikanska patentskriften 4 862 182

D 6 Amerikanska patentskriften 4 860 024

D 7 Brittiska p.ans. med publiceringsnummer 2 050 701

Av dessa synes såväl Patentverket som invändaren ha fäst störst vikt vid D 1 och D 6. Den förra är relevant såtillvida att den avser att liksom uppfinningen lösa problem som gäller tidigare kända antennkombinationer för mobiltelefoner, där den ena antennen utgjorts av en utdragbar halvvågs sprötantenn för användning i samtalsläge och en kortare, yttre helixantenn för användning främst i icke-samtalsläge för mottagning av inkommande uppringningssignaler. Uppfinnaren i D 1 uttalar att sådana kända kombinationer har för att ge en tillfredsställande antennfunktion fått utformas med en komplex uppbyggnad och/eller omkopplingsfunktion. Den lösning på detta problem som uppfinnaren i D 1 anvisar innefattar en kvartsvågs helixantenn, som sålunda ej behöver impedansanpassas men som måste förses med jordplan, och en halvvågs, utdragbar sprötantenn, vars såväl inkoppling som impedansanpassning av antennen i utdraget läge avses tillgodoses genom de parasitkapacitanser som i utdraget läge uppstår mellan sprötantennen och helixen i enlighet med vad som närmare anges i D 1 sp. 3, r. 37 - sp. 4, r. 2 och fig. 5A och 5B (jfr även sp. 2, r. 50-53). Av vad som anges där följer att också de parasitkapacitanser (betecknade med 36) som uppkommer mellan sprötantennen och jordade delar i telefonen, t.ex. det jordplan som är en förutsättning för kvartsvågantennens funktion, har betydelse. Det ligger i sakens natur att en sådan impedanstransformeringskrets medför svårigheter att få erforderlig precision och att den även i övrigt framstår som mindre tillfredsställande. Vidare har parterna sinsemellan motstridiga tolkningar av om inkopplingen enligt D 1 leder till att sprötantennen blir parallellkopplad med kvartsvågsantennen eller seriekopplad med denna. Patentbesvärsrätten delar klagandens uppfattning att det inte är fråga om någon parallellinkoppling av de båda antennerna till matningspunkten. Det är nämligen otvetydigt dels att endast helixantennen är direkt och galvaniskt ansluten till matningspunkten, dels att sprötantennens elektriska energi överförs från och till helixen via de omnämnda parasitkapacitanserna. Det är alltså, som professor Steyskal uttalat i det av klaganden inhämtade sakkunnigutlåtandet, snarare fråga om en seriekoppling av antennerna, och detsamma gäller båda utföringsformerna i D 1. Oavsett hur det förhåller sig med D 1 i nu berört avseende erhåller emellertid fackmannen ur denna publikation, som ju avser att anvisa en lösning utan galvanisk omkoppling inte något incitament till den uppfinningsenliga lösningen. Denna utgör sålunda i motsats till vad uppfinnaren i D 1 i sin egenskap som fackman antagit möjligt, en enkel lösning på omkopplingsfunktionen med samtidigt uppnående av de funktionsegenskaper som D 1 eftersträvar men knappast uppnår. Dessutom medför lösningen, förutom den fördelen att inkopplingen och impedansanpassningen av sprötantennen blir mera distinkt och precis genom galvanisk anslutning och diskreta komponenter, också den fördelen att behovet av jordplan elimineras. Detta möjliggörs genom en specifik kombination av kända element och vilken särskilt karaktäriseras av att såväl spröt- som helixantennen är halvvågsantenner, att sprötantennen i utdraget läge genomlöper helixen varigenom helixen i detta läge erhåller väsentligt högre impedans än sprötantennen och därför praktiskt sett blir bortkopplad samtidigt som sprötantennen blir inkopplad genom en av dess utdragsrörelse styrd enkel galvanisk kontaktanordning. Sammanfattningsvis föreligger därför erforderlig uppfinningshöjd i förhållande till D 1.

Vad därefter gäller D 6 avser den ett annat problem nämligen att möjliggöra att en gängse utdragbar sprötantenn för mobiltelefoner skall kunna fungera även i indraget läge i höljet, där den normalt får avsevärt försämrad funktion, varvid D 6 som lösning anvisar en genom indragningsrörelsen styrd inkoppling av en förlängningsdel till sprötantennen så, att dennas funktion förstärks. Gemensamt med uppfinningen är sålunda endast konstruktionsåtgärden att anordna en genom sprötantennens rörelse styrd kontaktanordning, vilken åtgärd i sig bara representerar allmänt fackmannakunnande. Således innebär varken D 1 i sig eller D 6 i kombination med D 1 att tillräcklig uppfinningshöjd saknas. Det är uppenbart att inte heller ett beaktande av övriga ovannämnda publikationer, av vilka D 7 f.ö. framstår som helt utan relevans för prövningen, leder till en annan slutsats.

Av de alternativa krav 1 som föreligger är det kravet 1 i alternativ II som bäst och på ett adekvat sätt anger den uppfinningsenliga lösningen så, att de fördelar med uppfinningen erhålls, som lagts till grund för den ovan gjorda bedömningen att erforderlig uppfinningshöjd föreligger. Patentet bör därför upprätthållas med patentkraven i alternativ II och med tillhörande ändring i patentbeskrivningens lydelse.

Lennarth Törnroth Per Carlson Sten-Ove Henningsson

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga (Formulär A)

LC Visa mer Visa mindre