Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

97-766
1998-12-16
1999-02-16
Upphävande av patent på hålslag
1997-12-10
-
-
8902906-0
1997-10-15
-
-
-
öppet utnyttjande
-
-
patent
bifall
intressant
sökande
Samhall Office AB
Bergenstråhle & Lindvall AB
-
AB T. Opto
L.A. Groth & Co KB
-
Uppfinningen avser ett hålslag, där stativet och en svängbar manaöverar består av strängpressande profiler. Manöverorganet har ett spår utformat för svängbar lagring men axiell låsning av stansarna relativt manöverorganet så att stansarna är axiellt förskjutbara såväl framåt som vid behov även åter medelst manöverorganet. Ansågs patenterbar mot bakgrund anförda skrifter. Invändaren åberopade även två hålslag, vilka ingivits och hävdade öppet utnyttjande. Dessa hålslag bedömdes dock komma längre ifrån uppfinningen är hålslagen enligt de anförda skrifterna.
-
YRKANDEN

I överklagandet yrkar patenthavaren att patentet återupprättas med ett nytt patentkrav inkommet 2 december 1998.

Invändaren bestrider ändring.

Patentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och upprätthåller patentet med det den 2 december 1998 inkomna patentkravet och en samtidigt inkommen ny beskrivning samt patentets ritningsfigurer.

SKÄL

Föreliggande uppfinning avser enligt ingressen till kravet ett hålslag, innefattande ett stativ, åtminstone två i stativet förskjutbart lagrade stansar anordnade att gå in i hål i stativet för stansning av hål i arkmaterial, och ett manöverorgan, vilket är svängbart lagrat i stativet och anordnat att vid sin svängande rörelse förskjuta stansarna axiellt, varvid stativet består av en strängpressad profil med ett profilparti som uppvisar ett åt sidan öppet spår och manöverorganet består av ett strängpressat profilparti som dels bildar ett avrundat kantparti, vilket är lagrat i stativets öppna spår, dels är försett med ett spår och varvid nämnda öppna spår och avrundade kantparti respektive stansarna och manöverorganets spår är komplementärt utformade så att manöverorganet är ändledes hopskjutbart med stativet och de däri axiellt förskjutbart anordnade stansarna.

I beskrivningen framhålles att kända hålslag, som vanligen är tillverkade av bockad plåt, består av många delar, som fordrar alltför mycket monteringstid. De kan heller inte ändras för olika hålbilder och olika stora hålslag, utan att helt nya verktyg krävs. En annan stor nackdel har varit att stansarna kan fastna i papperet därför att de endast har varit inrättade för fjäderretur. Trots kraftiga fjädrar händer det ofta att stansarna fastnar.

Föreliggande uppfinning tar sikte på att skapa ett hålslag som löser de ovannämnda problemen samtidigt som det möter marknadens krav på låg kostnad och stor flexibilitet, dvs möjlighet att tillverka hålslag efter kundens önskemål vad gäller hålbild och storlek ävensom varierande tjocklek på arkmaterialet, som hålen skall stansas i.

Lösningen erhålles enligt den kännetecknade delen av kravet genom att anliggningspunkten mellan manöverorganet och spårsidorna i stativets öppna spår är förskjutbar i beroende av manöverorganets läge för varje tillfälle, och att manöverorganets spår är utformat för svängbar lagring men axiell låsning av stansarna relativt manöverorganet så att stansarna är axiellt förskjutbara såväl framåt som vid behov även åter medelst manöverorganet.

Invändaren åberopar bristande uppfinningshöjd mot bakgrund av vad som är förut känt genom SE, B, 447 717 i kombination med DE, A1, 3 230 312.

Invändaren åberopar även dels ett ingivet exemplar av ett japanskt hålslag benämnt LION nr 10N och påstår att det marknadsförts i cirka 20 år, dels ett ingivet exemplar av "det uråldriga hålslaget" nr 144 Z från J.O.O.&Co. Invändaren framhåller att vid hålslaget LION nr 10N förskjutes hålstansarna både uppåt och nedåt med det svängbara manöverorganet. Vidare framhålls att anliggningspunkten mellan manöverorganet och spårsidorna är förskjutbar. Detsamma uppges gälla för hålslaget 144 Z. Genom dessa hålslag uppger invändaren att kombinationen axiell låsning av hålstansarna och svängbart manöverorgan är känd. Likaså anges det vara känt att anliggningspunkten mellan manöverorganet och spårsidorna är förskjutbar.

Patenthavaren anser att en patenterbar uppfinning föreligger och framhåller dessutom att invändaren inte har presenterat någon bevisning för att hålslagen LION nr 10N respektive 144 Z har funnits på marknaden eller på annat sätt gjorts allmänt kända vid tiden för ingivandet av den ansökning på vilken föreliggande patent är grundat. Det genom DE, A1, 3 230 312 kända hålslaget innefattar ett strängpressat manöverorgan, som är svängbart lagrat i stativet. Vidare innefattar det kända hålslaget stansar, vilka anligger mot en välvd glidyta hos manöverorganet. Varje stans är försedd med en fjäder, som via en på stansen fast anordnad ring pressar stansen mot nämnda glidyta hos manöverorganet. Ett problem med det kända hålslaget är att en eller flera av stansarna kan fastna i arket som stansas om fjädrarna ej är tillräckligt kraftiga. Detta löses vid patentet genom att manöverorganet förses med ett spår för svängbar lagring men axiell låsning av stansarna relativt manöverorganet, så att stansarna är axiellt förskjutbara såväl framåt som vid behov även åter medelst manöverorganet. En annan fördel med hålslaget enligt patentet är att behovet av stoppringar för fjädrarna på stansarna bortfaller. Varje stans behöver ej heller förses med en egen fjäder utan returen av manöverorganet kan åstadkommas med hjälp av endast en enda fjäder som placeras centralt mellan stativet och manöverorganet.

Hålslaget enligt SE, B, 447 717 visar ett stativ bestående av två strängpressade delar och ett manöverorgan, som är strängpressat, vilket manöverorgan ej är anordnat svängbart lagrat på stativet utan är rätlinjigt förskjutbart relativt detta. Stansarna låses axiellt till manöverorganet men är ej svängbart lagrade relativt manöverorganet.

Som bevis på att hålslaget LION nr 10N varit allmänt tillgänglig vid tiden för ansökningens inlämnande inger invändaren några kopior ur LION´s katalog från 1987 där hålslaget LION nr 10N visas. Även beträffande hålslaget märkt nr 144Z från J.O.O.&Co inger invändaren ett intyg för att styrka dess tillgänglighet.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Av det av invändaren åberopade materialet får DE, A1, 3 230 312 anses visa ett hålslag som kommer uppfinningen enligt kravet närmast. Vid det kända hålslaget, vars stativ och manöverorgan består av strängpressade profiler, pressas stansarna av fjädrar mot en välvd yta på det svängbara manöverorganet utan att någon axiell låsning av stansarna relativt manöverorganet föreligger. Nackdelen med att stansarna kan fastna i papperet föreligger sålunda eftersom återföringen av stansarna endast är beroende av en fjäderkraft.

Fackmannen har också kännedom om SE, B, 447 717, som visar ett hålslag vars stativ och manöverorgan består av strängpressade profiler, varigenom varken svetsning eller nitning behöver tillgripas för monteringen. Stansarna är axiellt låsta till manöverorganet genom ett spår i manöverorganet och stansarna kan förskjutas i spåret så att de kan inställas mot den håldelning som för tillfället är aktuell. Manöverorganet är inte svängbart utan är anordnat för linjär fram- och återgående rörelse relativt stativet.

I beskrivningen till SE, B, 447 717 framgår inte att man haft för avsikt att lösa problemet med att stansarna kan fastna utan den axiella låsningen krävs därför att den återförande fjädern anligger mot de mot varandra vända ytorna på manöverorganet (locket) och bottendelen (jfr de fem sista raderna i kravet 1). Problemet har närmast varit att undvika svängarmslagrade manöverorgan av det slag som DE, A1, 3 230 312 visar därför att vid ett sådant utförande uppkommer besvärande skjuvpåkänningar i stansarna då manöverorganet vid svängningsrörelsen samverkar med stansarnas glidytor. Lösningen på detta problem består i att låta manöverorganet utföra en linjär fram- och återgående rörelse. Fackmannen kan inte av SE, B, 447 717 anses erhålla sådana anvisningar som skulle föranleda honom att förändra konstruktionen enligt DE, A1, 3 230 312 på sådant sätt att han kommer fram till den i kravet angivna uppfinningen. Erforderlig uppfinningshöjd föreligger därför.

Oavsett om de av invändaren åberopade hålslagen nr 144Z respektive LION 10N skulle blivit allmänt tillgängliga före dagen för den ansökning på vilken föreliggande patent grundas gäller att de avser hålslag, som kommer längre bort från uppfinningen enligt patentet än det som visas i DE, A1, 3 230 312 och det framstår enligt Patentbesvärsrättens mening inte som närliggande att med kännedom om dessa konstruktioner komma fram till konstruktionen enligt patentet.

Med stöd av det ovan anförda skall därför patentet upprätthållas med det nya patentkravet.

Björn Pernold Göran Andersson Rune Näsman

Referent

Enhälligt

LC

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga (Formulär A)

Visa mer Visa mindre