Domstols Målregister

Målet gäller: Namnändring till Magnúsdóttir

Ink datum: 1997-12-10

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 97-2222

PRV beslutsdag: 1997-11-11

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Namnlagen 14 § Isländskt släktnamn

Tekniska sökord: -

Lagrum: -

Måltyp: namn

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: ML

Ombud: -

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Synnerliga skäl har ansetts föreligga för barn till isländsk fader att anta ett släktnamn som är bildat av faderns förnamn med tillägg av ändelsen dóttir.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för fortsatt behandling.

YRKANDE M.M.

AL har vidhållit sitt yrkande om godkännande av efternamnet Magnúsdóttir för henne.

Hon har till stöd för sin ansökan uppgivit bl. a. Hennes pappa kommer från Island och heter ME. Hennes storebror heter EM. Namnen Eirikur och Magnus har gått i arv i faderns släkt i nio generationer. Det är viktigt för henne att hålla fast vid den isländska seden att barn som efternamn får sin fars förnamn med tillägg av ändelsen son eller dóttir. Hon och hennes storebror framstår mera som syskon om de båda har fått sitt namn efter fadern.

DOMSKÄL

Patentverket har avslagit ansökningen med motiveringen att namn med slutledet -dóttir inte kan godkännas då de till sin bildning har en sådan språklig form att de inte är lämpliga som efternamn här i landet.

I 12 och 13 §§ namnlagen anges de hinder som finns mot godkännande av efternamn. Ett nybildat efternamn får bl a inte godkännas om det till sin bildning, uttal eller stavning har en sådan språklig form att det inte är lämpligt som efternamn här i landet eller är lätt förväxlingsbart med ett efternamn som någon annan enligt lag bär eller har rätt att bära.

Praxis när det gäller den språkliga utformningen av ett efternamn har på senare tid väsentligen liberaliserats (jfr exempelvis Regeringsrättens domar den 23 december 1997 i mål nr 7345-1995 och 57-1996 där släktnamnen Mortaigne och Beachman godtagits trots sin utländska klang). Patentbesvärsrätten finner med hänsyn härtill att hinder mot byte till namnet Magnúsdóttir inte föreligger enligt 12 § 1) namnlagen.

Namnet Magnúsdóttir är ett i Sverige förekommande släktnamn. Hinder mot registrering föreligger därför enligt 13 §.

Enligt 14 § första stycket namnlagen kan, om det finns särskilda skäl, utan hinder av bestämmelserna i 12 och 13 §§ namnlagen byte ske till efternamn som är bildat av faderns eller moderns förnamn med tillägg av ändelsen son eller dotter. Bestämmelsen tillkom för att underlätta bruk av patronymikon eller metronymikon. Tidigare hade det krävts synnerliga skäl för ett sådant namnbyte eftersom det önskade namnet ofta redan fanns som befintligt släktnamn. Lagutskottet anförde att som särskilda skäl kunde åberopas att det önskade efternamnet tidigare funnits som efternamn i sökandens släkt eller att sökanden hade ett vanligt eller mindre tjänligt efternamn och därför önskade byta till patronymikon eller metronymikon (LU41 1981/82 s 28). Bestämmelsen förutsätter att de svenska ändelserna son eller dotter används. Önskas ett namnbyte i enlighet med namnsed i ett annat land där ändelserna skiljer sig från svenskt namnskick får en prövning göras enligt andra stycket i nämnda paragraf. Förevarande fall avser ett namnbyte i enlighet med isländsk namntradition. Patentbesvärsrätten finner därför att 14 § första stycket namnlagen inte är tillämplig.

Med hänsyn till att familjen på faderns sida i många generationer följt den isländska traditionen att ett barn som släktnamn antar faderns förnamn med tillägget son eller dóttir samt att namnet endast obetydligt skiljer sig från ett sådant efternamn som enligt första stycket kan godkännas om särskilda skäl föreligger finner Patentbesvärsrätten emellertid att det föreligger sådana synnerliga skäl som avses i 14 § andra stycket namnlagen.

Per Carlson Jeanette Bäckvall Eva Hammar

Skiljaktig Referent

i fråga om

motiveringen;

se prot.

Målet föredras av referenten och avgörs, se dom.

Patenträttsrådet Carlson är skiljaktig i fråga om motiveringen samt anför följande.

Enligt 14 § första stycket namnlagen kan – utan hinder av 12 § eller 13 § samma lag – om det finns särskilda skäl byte ske till bl.a. efternamn som är bildat av faders eller moders namn med tillägg av ändelsen son eller dotter. Bestämmelsen har utformats så att det skall vara möjligt att i enskilda fall få byta till respektive patronymikon och metronymikon, utan att bruket av sådana namn blir alltför vanligt, se LU 1981/82:41 s. 27 f. Det finns därför enligt min mening inte anledning att begränsa möjligheterna för en sökande med anknytning till Island att byta till ett namn bildat av faders eller moders namn med tillägg av son respektive dóttir om namnbytet är förenligt med isländsk namnrätt. Vid prövning av denna ansökan bör därför 14 § första stycket namnlagen tillämpas analogt.

Med hänsyn till att AL enligt isländsk namnrätt skulle ha rätt att bära namnet Magnúsdóttir får särskilda skäl för det sökta namnbytet anses föreligga.

Som ovan

Jeanette Bäckvall

Prot. uppvisat den 1999/

PC

LC Visa mer Visa mindre