Domstols Målregister

Målet gäller: Upphävande av varumärkesregistreringen innehållande bl. a. orden BRA MILJÖVAL

Ink datum: 1997-12-15

Reg datum: -

Överklagat: 1999-11-02

PRV:s nummer: 316.740

PRV beslutsdag: 1997-09-29

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 7334-1999

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: VmL 13 §; Särskiljningsförmåga, ordmärke, beskrivande, beskaffenhet

Tekniska sökord: -

Lagrum: -

Måltyp: varumärke

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Colgate-Palmolive AB

Ombud: Stefan Brandt Baker & McKenzie Advokatbyrå KB (ändr. 98-05-04 ak)

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Svenska Naturskyddsföreningen

Ombud: Bengt Nihlmark (tidigare: Nihlmarks Advokatbyrå AB, ändr. 99-01-27 IB)

Fler Motparter: -

Referat: PBR har funnit att de i märket ingående orden BRA MILJÖVAL i sig saknar särskiljningsförmåga för varor och tjänster i klasserna 1-42. Av de marknadsundersökningar som åberopats av rättighetshavaren har inte heller ansetts framgå att beteckningen BRA MILJÖVAL kommit att uppfattas som ett kännetecken för de varor och tjänster som märket avser. På grund härav, och då rättighetshavaren inte medgett disclaimer för beteckningen, har varumärkesregistreringen upphävts.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och upphäver varumärkesregistreringen 316 740 BRA MILJÖVAL, UPPFYLLER MILJÖKRITERIER FASTSTÄLLDA AV NATURSKYDDSFÖRENINGEN i figur.

YRKANDEN M.M.

Colgate-Palmolive AB (Colgate) har i Patentbesvärsrätten vidhållit yrkandet att registreringen av varumärket 316 740 innehållande bl.a. orden BRA MILJÖVAL skall upphävas.

Svenska Naturskyddsföreningen (Naturskyddsföreningen) har bestritt ändring av Patentverkets beslut.

Colgate har till grund för sin talan anfört bl.a. följande. Märkesorden BRA MILJÖVAL utgör ett värdeomdöme som helt saknar särskiljningsförmåga enligt 13 § varumärkeslagen (Vml). Det aktuella märket kan därför i vart fall inte registreras utan disclaimer för orden BRA MILJÖVAL. Märket är inte inarbetat som ett varumärke då det överhuvudtaget inte används som ett sådant. I vart fall är det inte inarbetat för samtliga klasser. Märket vilseleder också allmänheten om varornas egenskaper från miljösynpunkt på sätt som avses i 14 § första stycket 2) Vml. Orden "bra miljöval" användes från början av företag som en allmän benämning för produkters egenskaper, och då för produkter som ansågs uppfylla de krav marknadsföringslagen ställer vid bedömning av sådan marknadsföring som utnyttjar miljöargument. Orden har i butikerna funnits på hyllkanten nedanför avsedda produkter. De har inte använts som varumärke. Colgate har sedan slutet av 1980-talet använt orden i text och i en gul fyrkant. Så använder också ICA dem på sina produkter.

Naturskyddsföreningen har anfört bl.a. följande. Märket är inarbetat i tillräcklig omfattning för att det skall kunna registreras i samtliga klasser. Beteckningen BRA MILJÖVAL är påhittad av en person för Naturskyddsföreningens räkning. Efter det att Naturskyddsföreningen lanserat märket har många tagit efter och använt sig av samma ordkombination. Till att börja med användes beteckningen BRA MILJÖVAL endast som text i en gul fyrkant på hyllkanten under av Naturskyddsföreningen godkända varor. BRA MILJÖVAL är en språklig nybildning av typ slagord eftersom det grammatiskt korrekta skulle vara att säga "gott miljöval". Beteckningen utfäster inte att det är fråga om det bästa miljövalet, utan endast att det är ett gott miljöval.

Colgate har i Patentbesvärsrätten gett in ett skriftligt utlåtande av professor Marianne Levin för att styrka att märkesorden BRA MILJÖVAL saknar särskiljningsförmåga. Vidare har Colgate gett in ett skriftligt utlåtande av ekotoxikolog Olof Holmer om relevansen från miljösynpunkt av påståendet "bra miljöval" för produkter som omfattas av naturskyddsföreningens märkning och reklam.

Naturskyddsföreningen har i Patentbesvärsrätten gett in en marknadsundersökning utförd av TEMO i december 1997, intyg från Konsumentverket, rapporter, broschyrer m.m. för att visa användningen av och kännedomen om märket.

I målet har hållits muntlig förhandling, varvid vittnesförhör på Colgates begäran hållits med Campbell Peacock, f.d. verkställande direktör på Colgate, angående vilka miljöegenskaper varor märkta med BRA MILJÖVAL har jämfört med med produkter som inte har detta märke m.m.

DOMSKÄL

En grundläggande förutsättning för varumärkesregistrering är enligt 13 § Vml att det sökta märket har särskiljningsförmåga. Ett märke som uteslutande eller med endast mindre ändring eller tillägg anger bl.a. varans eller tjänstens art eller beskaffenhet skall inte i och för sig anses ha särskiljningsförmåga. Vid bedömningen av om ett märke har särskiljningsförmåga skall hänsyn tas till alla omständigheter och särskilt till den omfattning och den tid märket varit i bruk. En varumärkesregistrering som kommit till stånd trots att det förelegat hinder härför skall enligt bestämmelsen i 21 § Vml lag upphävas efter invändning.

Frågan i målet är om de i Naturskyddsföreningens varumärke ingående märkesorden BRA MILJÖVAL besitter sådan särskiljningsförmåga att märket, utan disclaimer för dessa ord, kan erhålla registreringsskydd.

Patentbesvärsrätten har i en dom den 11 juli 1996 i ansökningsärendet 92-06243 (Patentbesvärsrättens mål nr 94-300) prövat frågan om märkets särskiljningsförmåga. Patentbesvärsrätten fann då att den i märket ingående texten BRA MILJÖVAL i sig saknar för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för de varor och tjänster som ansökan omfattade. Med hänvisning till utredningen i målet kom Patentbesvärsrätten dock fram till att den i märket ingående beteckningen BRA MILJÖVAL använts och gjorts känd i en omfattning som uppenbarligen medfört att dess brist på ursprunglig särskiljningsförmåga blivit avhjälpt, och att märket således är registrerbart utan en disclaimer för den aktuella märkesdelen.

Patentbesvärsrätten finner inte skäl att nu göra annan bedömning i fråga om beteckningen BRA MILJÖVAL:s ursprungliga särskiljningsförmåga för de varor och tjänster som märket avser.

Vad gäller frågan om BRA MILJÖVAL genom användning förvärvat erforderlig särskiljningsförmåga gör Patentbesvärsrätten nu följande bedömning.

BRA MILJÖVAL är i hög grad beskrivande för de varor och tjänster som märket avser. En förutsättning för att en starkt beskrivande beteckning skall kunna omfattas av den ensamrätt som en registrering ger är att orden i omsättningskretsen kommit att uppfattas som ett kännetecken för de varor och tjänster som märket avser, jfr EG-domstolens dom den 4 maj 1999 i mål C-108/97 och C-109/97 (CHIEMSEE).

Den utredning som låg till grund för Patentbesvärsrättens bedömning av kännedomen om märket i mål 94-300 bestod i huvudsak av fyra undersökningar åberopade av Naturskyddsföreningen: en enkätundersökning utförd i mars 1993 som ett elevarbete vid Handelshögskolan i Stockholm av studenterna M. Brun, J. Gahm och P. Kastberg, publicerad av Naturvårdsverket som rapport 4259, en telefonintervjuundersökning utförd i mars 1995 av Eureka Research AB (cit. Eurekas undersökning), en telefonintervjuundersökning utförd i november 1995 av samma bolag på uppdrag av Konsumentverket, publicerad av verket som rapport 1995/96:13 och en intervjuundersökning utförd i maj 1996 av Skandinavisk Opinion AB. I detta mål har Naturskyddsföreningen åberopat ytterligare en undersökning, en telefonintervjuundersökning utförd i december 1997 av Temo Testhuset Marknad Opinion AB.

Inte någon av de åberopade undersökningarna syftar till att besvara den i målet centrala frågan huruvida märkesorden BRA MILJÖVAL som sådana uppfattas som ett kännetecken för de varor och tjänster som märket avser. Ingen av undersökningarna innehåller t.ex. den i detta syfte naturliga frågan: "Vad tänker Du på när Du ser eller hör BRA MILJÖVAL?" En fråga i Eurekas undersökning är emellertid utformad så att den kan läggas till grund för bedömning av huruvida märkesorden uppfattas som ett kännetecken eller ej. I Eurekas undersökning ställs sålunda frågan "Vilken eller vilka miljömärkningar känner Du till?". Av de tillfrågade personerna svarade spontant 11 procent "BRA MILJÖVAL". Övriga frågor i Eurekas undersökning, liksom frågorna i de andra undersökningarna, har emellertid endast ett mycket begränsat bevisvärde i det nu aktuella avseendet.

Av Eurekas undersökning får alltså anses framgå att 11 procent av omsättningskretsen uppfattar BRA MILJÖVAL som ett kännetecken. Att de i hög grad beskrivande märkesorden uppfattas som ett kännetecken inom en så begränsad del av omsättningskretsen är emellertid inte tillräckligt för att de skall anses ha förvärvat för registrering erforderlig särskiljningsförmåga. Utredningen i övrigt ger inte tillräckligt stöd för en slutsats om att fler uppfattar orden BRA MILJÖVAL som ett kännetecken. Vid sådant förhållande, och då Naturskyddsföreningen inte medgett disclaimer för orden BRA MILJÖVAL, saknar märket erforderlig särskiljningsförmåga enligt 13 § Vml.

Vid denna bedömning saknar Patentbesvärsrätten anledning att ta upp frågan huruvida märket är ägnat att vilseleda allmänheten enligt 14 § första stycket 2) Vml.

På grund av det anförda skall varumärkesregistreringen 316 740 BRA MILJÖVAL, UPPFYLLER MILJÖKRITERIER FASTSTÄLLDA AV NATURSKYDDSFÖRENINGEN i figur upphävas.

Per Carlson Eva Hammar Roland Halvorsen

Referent

Enhälligt

LC

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

Visa mer Visa mindre