Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

98-186
2000-11-17
2001-01-17
För framställning av ett häfte avsett hölje jämte förfarande för tillverkning av ett häfte.
1998-04-02
-
-
9604127-2
1998-01-30
-
-
-
-
Häfte, bokbindning, väv
-
patent
avslag
intressant
sökande
Bindomatic AB
L.A. Groth & Co KB
-
-
-
-
Uppfinningen avser ett hölje för ett häfte vilket hölje består av två täcksidor och en dessa sammanbindande rygg. På insidan av ryggen är ett bindningsorgan, t.ex. ett lager smältlim, anbringat. En arkbunt som skall häftas införes mellan täcksidorna till anliggning mot limmet, detta värms så att det smälter och arkkanterna tränger in i det varefter limmet bringas att stelna så att arkbunten fasthålles. Uppfinningen karakteriseras främst av att en remsa av textilväv är anbragt i limmet så att väven bildar ett distanselement mellan ryggen och arkbuntens kantyta. Därigenom ökar den yta av ett ark som exponeras mot limmet så att en starkare infästning av bunten åstadkoms. Patentbesvärsrätten ansåg att det patentsökta höljet saknade erforderlig uppfinningshöjd med hänsyn
till att det var förut känt att anbringa ett metallnät mellan arkbuntens kantyta och ryggen i höljet.
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDEN M.M.

Sökanden vidhåller ansökningen i första hand med patentkrav ingivna den 31 oktober 2000 och i andra hand med patentkrav ingivna samma dag och betecknade Alternativyrkande.

I målet har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

Föreliggande uppfinning avser ett hölje för framställning av ett häfte samt ett förfarande för tillverkning av ett häfte utgående från ett sådant hölje. Höljet ifråga innefattar enligt ingresserna till de båda till prövning föreliggande patentkraven 1 två täcksidor och en dessa sammanbindande rygg på vars insida är anordnat ett bindningsorgan. Detta innefattar ett aktiverbart bindemedel fäst vid ryggen för infästning av en bunt ark mellan täcksidorna.

Höljen av ovannämnda slag är enligt ansökningens beskrivning tidigare kända och erbjuder en möjlighet att på ett enkelt och rationellt sätt tillverka häften av hög kvalitet i miljöer som inte i första hand är att hänföra till produktion av häften, mappar eller böcker. Detta gäller t.ex. kontorsmiljöer där olika slag av trycksaker önskas presenteras på ett funktionellt sätt. Användningsområdet sträcker sig från häften som innehåller endast några få pappersark till kompendier upp till något hundratal ark. Produktionsförfarandet medger vidare en ekonomisk tillverkning av endast några få häften och upp till förhållandevis stora serier på flera tiotusentals.

Bindningsorganen utgörs vid de kända höljena av en på insidan av ryggen fäst bindemedelsremsa som kan aktiveras genom exempelvis uppvärmning. Bunten med pappersark införs mellan täcksidorna till anliggning mot bindemedlet, som sedan uppvärms och därvid övergår i flytande form så att arken kan tränga in i det. Då bindemedlet därefter bringas att stelna blir arken förankrade i höljet och bildar ett häfte.

Emellertid föreligger vid kända höljen ett problem såtillvida att förbandet mellan höljet och arkbunten inte alltid uppvisar erforderlig styrka. Syftet med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma starkare infästning av arken än vad som hittills varit möjligt.

Detta problem löses enligt den kännetecknande delen till det i första hand åberopade patentkravet 1 därigenom att bindningsorganet innefattar anliggningsstöd i form av en textil väv för nämnda bunt ark, så anordnat att åtminstone en del av vardera arks mot ryggen vända kantyta vid infästningen förhindras att komma till anliggning mot höljets rygg.

Motsvarande del av kravet 1 enligt andrahandsyrkandet innefattar därutöver bestämningarna att den textila väven skall vara grovmaskig och t.ex. utgöras av häftgas samt uppgiften att anordnandet av väv i ryggen leder till att en avsevärd del av arkens kantyta är exponerade mot bindemedlet.

Förklaringen till att uppfinningen åstadkommer en starkare infästning av arken jämfört med konventionell teknik ligger enligt ansökningens beskrivning främst däri att väven medför att arkens kantytor går fria från kontakt med ryggen. Därigenom ökar den yta på ett ark som exponeras mot bindemedlet. Vid ett häfte framställt enligt konventionell teknik däremot införes arken ända in mot höljets rygg tills de bottnar mot denna. Arkens kantytor blir därmed outnyttjade som limningsytor.

Den i målet åberopade brittiska, publicerade patentansökningen 2 218 043 beskriver ett hölje avsett för infästning av en arkbunt till bildandet av ett häfte vilket hölje består av ett par täcksidor förenade av en rygg som på insidan är försedd med ett skikt av smältlim. Detta skikt innefattar även ett stödelement som vid det färdiga häftet kommer att befinna sig mellan ryggen och arkbuntens kantyta. Stödelementet är företrädesvis av metall och kan vara stelt eller flexibelt. Som ett exempel anges att elementet kan utgöras av ett metallnät. Syftet med stödelementet är enligt publikationen att hindra ryggen från att veckas eller brista så att arken lossnar.

Sökanden har i sin argumentering särskilt framhållit att det problem som löses i den åberopade, brittiska publikationen är relaterat till att häftets ryggparti inte ger tillräckligt stöd om många ark skall inhäftas och att ryggen därmed riskerar att spricka. För att komma till rätta med detta inläggs därför ett stöd i form av en remsa som enligt publikationen bör vara stark och dessutom värmeledande.

Föreliggande uppfinning befattar sig enligt sökanden överhuvudtaget inte med uppgiften att stärka ryggen med ett stöd utan avser istället att öka den för lim exponerade ytan för varje infäst ark så att därigenom fasthållningen av arken ökar. Detta uppnås genom ifrågavarande anliggningsstöd som endast har denna funktion. Därigenom är det möjligt att välja ett för detta ändamål optimalt material som ej behöver tillgodose andra krav som t.ex. att stärka ryggen. Sökanden gör vidare gällande att härledning och identifiering av det problem som uppfinningen skall lösa i sig utgör ett betydelsefullt bidrag till uppfinningen.

Sammanfattningsvis hävdar sökanden att den teknik som är känd genom den brittiska publikationen snarast leder fackmannen bort från tanken att använda textil väv som stöd i häftesryggen.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Lösningen på problemet att åstadkomma en stark infästning av arken i höljet består enligt uppfinningen däri att ett anliggningsstöd i form av en textil väv anbringas mellan arkbuntens kantyta och höljets rygg. Väven är avsedd att fungera som ett distanselement så att nämnda kantyta exponeras för bindemedlet. Genom den åberopade brittiska publikationen är det känt att anbringa förstärkande material, vilket t.ex. kan vara perforerat eller bestå av metallnät, mellan arkbunten och ryggen. Det angivna syftet är främst att vid tjocka dokument ge den färdiga ryggen sådan stadga att den vid upprepat öppnande av dokumentet inte veckas eller bryts och därigenom orsakar att ark lossnar. Det är emellertid uppenbart för fackmannen att användningen av material som de nyssnämnda kommer att verka som distanselement på så sätt att limningseffekten mellan ryggen och arkbuntens kantyta ökar. Att utnyttja denna effekt även vid framställning av mindre omfattande dokument än som avses i den nämnda publikationen och där kravet på distanselementets styrka är mindre framstår som närliggande för fackmannen. Ett material som då osökt kan komma ifråga som distanselement är textil väv av det slag som är vanligt förekommande som förstärkningsmaterial inom den grafiska industrin, t.ex. häftgas. Ett sådant materialval medför därför inte något patentmotiverande.

Patentbesvärsrätten delar inte heller sökandens uppfattning att föreliggande uppfinning har karaktären av en s. k. problemuppfinning, dvs. att identifiering av ifrågavarande problem skall vägas in vid bedömning av patenterbarheten.

Vid angivna förhållanden får höljena enligt båda de till prövning föreliggande patentkraven 1 anses sakna erforderlig uppfinningshöjd och följaktligen inte vara patenterbara.

Motsvarande bedömning gäller för de båda självständiga förfarandekraven eftersom de däri angivna förfarandena är en direkt följd av tillhörande höljes utformning.

Lennarth Törnroth Sten-Ove Henningsson Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

EE
Visa mer Visa mindre