Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av dels en utstyrsel i form av en säng försedd med ett rutmönstrat tyg och dels en utstyrsel i form av ett rutmönstrat tyg.

Ink datum: 1998-05-11

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 96-03868

PRV beslutsdag: 1998-02-23

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: VmL 13§ Särskiljningsförmåga, utstyrsel

Tekniska sökord: -

Lagrum: -

Måltyp: varumärke

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Hästens Sängar AB

Ombud: Else Norén Roeck Hansen Noréns Patentbyrå AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: En utstyrsel i form av ett rutmönstrat tyg på sängar och madrasser har i allmänhet ansetts sakna inneboende särskiljningsförmåga. Något absolut frihållningsbehov har emellertid inte ansetts föreligga. Utredningen i målet har ansetts visa att den sökta utstyrslen i form av en säng med rutmönstrat tyg genom användning förvärvat erforderlig särskiljningsförmåga.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och visar målen åter till Patentverket för fortsatt handläggning, mål nr 98-236 på grundval av förstahandsyrkandet och mål nr 98-237 på grundval av yrkandet i sista hand.

YRKANDEN M.M.

Sökanden har i mål nr 98-236 i första hand vidhållit ansökningen i oförändrat skick. I andra hand har sökanden begränsat ansökningen genom att utstyrseln endast söks i blåvitt. Om inte något av dessa yrkanden kan vinna bifall har sökanden begränsat vart och ett av dem till att i första hand avse en ruta vars sida uppgår till 15-100 millimeter och i andra hand till att avse en sida om ca 50 millimeter.

Sökanden har i mål nr 98-237 i första hand vidhållit ansökningen i oförändrat skick. I andra hand har sökanden begränsat ansökningen till att avse en ruta vars sida uppgår till 15-100 millimeter. I sista hand har rutans sida angivits till ca 50 millimeter.

Sökandebolaget har till utvecklande av sin talan bl. anfört följande.

Verksamheten grundades 1852 av sadelmakare Per Adolf Janson och ägs och drivs idag av ättlingar till denne. Den industriella sängtillverkningen började 1917. Bolaget har alltid strävat efter att uppnå högsta kvalitet och hållbarhet och befinner sig idag i det högsta prissegmentet på marknaden. Det ifrågavarande rutmönstret introducerades på marknaden 1978. Fram till 1993 var bolaget ensamt om att tillverka sängar med rutigt tyg. Det rutiga tyget förekommer i flera färger där det blåvitrutiga är vanligast. De sökta utstyrslarna har använts i stor omfattning. Bruttoreklamkostnaden för tiden den 1 januari 1997 t.o.m. den 31 augusti 1997 uppgick till ca 56,6 miljoner kr. Sedan 1987 har omsättningen ökat från 13,6 miljoner kr till ca 190 miljoner kr. De kännetecken som är föremål för de båda ansökningarna besitter genom inarbetning tillräcklig särskiljningsförmåga för att kunna registreras. Av ingivna intyg från 60 återförsäljare av sökandebolagets sängar framgår att det rutmönstrade tyg bolaget använder på sina sängar och madrasser är välkänt och inarbetat och därmed utgör ett kännetecken för Hästens Sängar AB. De under hösten 1997 företagna marknadsundersökningarna av TEMO visar att 84% av de tillfrågade kommer att tänka på Hästens Sängar när den sökta utstyrseln i mål nr 98-236 visas. När det gäller det blåvitrutiga tyget i mål nr 98-237 är det 80%, inklusive de som erhållit hjälp till erinran som relaterar det aktuella rutmönstret till Hästens Sängar. Detta innebär att inarbetningen av den s.k. Hästensrutan är fullbordad. Eftersom de sökta utstyrslarna genom inarbetning besitter erforderlig särskiljningsförmåga skall de registreras om det inte föreligger ett frihållningsbehov eller registreringshinder i form av de undantag som anges i 13 § 2 st varumärkeslagen. Att sökanden får skydd för sina utstyrslar hindrar inte andra att förse sina sängar och madrasser med rutigt tyg. Det finns en mängd sätt att variera rutningen så att den inte kolliderar med det skyddsomfång som omger sökandens utstyrslar. De i 13 § 2 st varumärkeslagen angivna undantagen är inte tillämpliga i förevarande fall. I denna fråga hänvisas till ingivet yttrande av professor Marianne Levin.

I målen har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

Ett varumärke får enligt 13 § första stycket VmL registreras endast om det har särskiljningsförmåga. Ett märke som uteslutande eller med endast mindre ändring eller tillägg anger varans art, beskaffenhet, mängd, användning, pris eller geografiska ursprung eller tiden för dess framställande skall dock i och för sig inte anses ha särskiljningsförmåga. Vid bedömande om ett märke har särskiljningsförmåga skall emellertid hänsyn tas till alla omständigheter och särskilt till den omfattning och den tid märket varit i bruk. Som varumärke får enligt paragrafens andra stycke inte registreras kännetecken som uteslutande består av en form som följer av varans art eller en form som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat eller en form som ger varan ett betydande värde.

Av det anförda följer att ett varumärke kan registreras antingen om det har tillräcklig inneboende särsprägel eller om det genom användning förvärvat erforderlig särskiljningsförmåga, såvida det inte föreligger ett (absolut) behov av att hålla märket eller ett element i märket fritt. Frihållningsbehovet gör sig gällande med särskild styrka när det gäller varuutstyrslar, eftersom en ensamrätt till utstyrsel av en vara i praktiken kan skapa ett tillverkningsmonopol.

Rutmönster har sedan lång tid använts som dekoration av diverse textilier. Olika slag av varor tillverkade av rutigt tyg eller försedda med sådant tyg utgör därför ett välbekant inslag i de flesta hem och förekommer även frekvent i andra miljöer. Att förse sängar och madrasser med rutigt tyg torde därför inte medföra att en sådan utstyrsel i sig uppfattas som ett kännetecken. En sådan utstyrsel saknar således i allmänhet en inneboende särskiljningsförmåga.

Det kan knappast komma i fråga att låta en enskild näringsidkare få ensamrätt till rutmönster för textilier i allmänhet, eftersom en sådan ensamrätt i alltför hög grad skulle begränsa en lojal konkurrens. När det gäller andra avgränsade varuslag där textilier används gör sig inte frihållningsbehovet gällande på samma sätt, eftersom utstyrseln av sådana varor kan varieras på ett annat vis. Det kan därför inte anses föreligga något absolut frihållningsbehov för ett rutmönster för sängar och madrasser.

Den i mål nr 98-236 åberopade och av TEMO företagna undersökningen FS-9746 visar att 84% av de tillfrågade kommer att tänka på Hästens Sängar när en svartvit bild på den sökta utstyrseln i form av en säng försedd med ett rutmönstrat tyg visas. Undersökningsresultatet stöds av övrig utredning i målet, bl.a. ett intyg från Sveriges Möbelhandlares Centralförbund. Patentbesvärsrätten finner vid dessa förhållanden att den sökta utstyrseln förvärvat för registrering erforderlig särskiljningsförmåga. Överklagandet i denna del skall därför bifallas i enlighet med yrkandet i första hand, d.v.s. en utstyrsel som den visas i Patentverkets beslut utan begränsning till viss färg eller till viss storlek på rutornas sida i millimeter utöver den som följer av förhållandet mellan rutornas storlek och sängens storlek.

Av den i mål nr 98-237 åberopade TEMO-undersökningen FS-9743 framgår att 30 % av de tillfrågade spontant kommer att tänka på Hästens Sängar när de ser ett rutmönster så som det visats i undersökningen - en avbildning i blåvitt i A4-format, där rutornas sida uppgår till ca 50 mm och där rutornas sida visas parallella med avbildningens sidor. Vidare framgår att ytterligare 10 % av de tillfrågade uppger att de kommer att tänka på Hästens Sängar vid upplysning om att rutmönstret finns på en vara i hemmet. Det framgår också att därutöver 40 % av de tillfrågade kommer att tänka på Hästens Sängar efter det att de informerats om att rutmönstret förekommer på en säng. Med ingen eller endast obetydlig hjälp uppfattar således så många som sammanlagt 40 % av de tillfrågade det blåvita mönstret som ett kännetecken för Hästens Sängar. Och med ledning med avseende på det varuslag den sökta utstyrseln avser är det så många som 80 % som förknippar denna med sökandebolaget. Med hänsyn härtill och till vad som i övrigt förekommit finner Patentbesvärsrätten utrett att den sökta utstyrseln så som den visats i undersökningen förvärvat för registrering eforderlig särskiljningsförmåga för de varor den avser. De tillfrågade i TEMO-undersökningen har emellertid endast visats ett rutmönster där rutans sida uppgår till ca 50 millimeter. Några säkra slutsatser beträffande ett rutmönster av annan storlek kan därför inte dras. Patentbesvärsrätten finner därför att överklagandet i denna del endast kan bifallas i enlighet med yrkandet i sista hand, d.v.s. en utstyrsel i blåvitt såsom anges i Patentverkets beslut men med begränsning av rutornas sida till ca 50 millimeter.

Per Carlson Jeanette Bäckvall Sten-Ove Henningsson

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 3 (Formulär B)

LC

Visa mer Visa mindre