Domstols Målregister

Målet gäller: Austenitiskt Cr-Ni-Mo-Fe-legerat konstruktionsmaterial med god bearbetbarhet och strukturstabilitet.

Ink datum: 1998-06-05

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 9401695-3

PRV beslutsdag: 1998-04-01

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: 2§ PL, uppfinningshöjd, användning, produktkrav, användningsföreskrift

Tekniska sökord: legering, Cr-Ni-Mo-Fe, högtemperaturkorrosion, spänningskorrosionssprickning

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall2

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Sandvik AB

Ombud: Lennart Tåquist

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Patent- och registreringsverket hade avslagit ansökningen avseende en legering, med uttalande att en användningsföreskrift i ett produktkrav inte kan anses utgöra en särskiljande bestämning Användning av en Cr-Ni-Mo-Fe-legering, som en yttre rörmaterialkomponent som skall uppvisa god beständighet mot högtemperaturkorrosion för användning i överhettarmiljö liksom i avfallsförbränningsanläggningar befanns patenterbar i förhållande till kända legeringar med likartad sammansättning, vilka var avsedda för djupborrör med risk för spänningskorrosionssprickning.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och återförvisar ansökningen till Patent- och registreringsverket för fortsatt behandling.

YRKANDE M.M.

Sökanden yrkar ändring av Patent- och registreringsverkets avslagsbeslut och vidhåller ansökningen med patentkrav ingivna den 19 oktober 1999 och korrigerade den 8 mars 2000.

DOMSKÄL

I de patentkrav som förelåg vid Patent- och registreringsverkets avslag den 1 april 1998 avsåg patentkravet 1 en austenitisk Cr-Ni-Mo-legering med närmare angiven sammansättning, med god bearbetbarhet och god resistens mot högtemperaturkorrosion för användning såsom materialkomponent i avfallsförbränningsanläggningar och såsom överhettarmaterial i sodahuspannor och liknande. Patentkravet 7, som inte berördes närmare i verkets beslut, avsåg användning av legeringen som utvändig materialkomponent i ett närmare angivet kompoundrör.

Patent- och registreringsverket hänvisade till legeringar kända från SE, B, 454360 (A) och SE, B, 461 986 (B), vilka avser material för djupborrör. Verket uttalade att produktskydd omfattar produkter i alla användningar (absolut produktskydd) och att en användningsföreskrift därför inte kan anses utgöra en särskiljande bestämning. Verket avslog ansökningen med hänvisning till att legeringen saknade uppfinningshöjd över de kända legeringarna.

Patentbesvärsrätten vill inledningsvis framhålla att det står uppfinnaren fritt att begära ett mer begränsat skydd för en uppfunnen produkt när hans skapande insats omfattar angivande av ändamålet, jfr Schulte, Patentgesetz mit Europäischem Patentübereinkommen, München 1994, avsnittet Erzeugnispatente, sid 209-210 och Prop. 1977/78:1 del A sid 188, näst sista stycket.

De nu föreliggande patentkraven avser användning av legeringen, nu benämnd Cr-Ni-Mo-Fe-legering, som en yttre rörmaterialkomponent som påförts en inre rörkomponent av ett låglegerat tryckkärlsstål till bildande av ett kompoundrör som skall uppvisa god beständighet mot högtemperaturkorrosion för användning i överhettarmiljö liksom i avfallsförbränningsanläggningar.

Det problem som låg till grund för uppfinningen var att tillhandahålla en legering som skall uppvisa god beständighet mot högtemperaturkorrosion. Närmaste teknikens ståndpunkt är därvid att söka bland tidigare försök till lösning på detta problem, såsom kortfattat refereras i beskrivningens andra stycke. Patent- och registreringsverket har inte hänvisat till något föregripande material på detta område. Den patentsökta användningen är sålunda ny.

De av verket anförda SE, B, 454360 (A) och SE, B, 461 986 (B) avser såsom nämnts material för djupborrör, vilka utsätts för en starkt korrosiv vätskemiljö där materialets beständighet mot spänningskorrosionssprickning är av avgörande betydelse. Problemen i de miljöer som den patentsökta användningen avser, där materialavverkning uppstår genom högtemperaturkorrosion från heta rökgaser, får anses vara tämligen väsensskilda från problemen enligt hänvisningarna, som uppstår i vätskemiljö vid lägre temperaturer.

Utvecklingen av material på de avancerade områden som representeras av såväl uppfinningen som hänvisningarna är högt specialiserad, och det framstår som osannolikt att en fackman skulle söka en lösning på det för uppfinningen aktuella problemet inom litteraturen på området djupborrör. Inte heller kunde fackmannen förväntas pröva om ett tillgängligt material som har framtagits för användning på det området är användbart för det nu aktuella ändamålet. Den patentsökta användningen är därför inte närliggande i förhållande till det som är förut känt genom hänvisningarna A och B.

I beskrivningen illustreras uppfinningen genom test av ett antal legeringar, av vilka Sanicro 63X63 och 63X64 omfattas av patentkravet 1. Även närliggande exempel som i mindre kritiska hänseenden avviker från patentkraven, får anses kunna belysa uppfinningens tekniska effekt. Vidare har sökanden redovisat att den kommersiellt använda legeringen Sanicro 65 har värdefulla egenskaper för det angivna ändamålet. Rätten finner därför att sökanden har gjort troligt att uppfinningen anger en fungerande lösning på det uppställda problemet. Uppfinningen är därför – så långt utredningen har visat – patenterbar.

Suzanne Depken Rune Näsman Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

ak Visa mer Visa mindre