Patentbesvärsrättens avgöranden
Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.
Patentbesvärsrätten
Mål
98-401
1999-08-27
1999-08-27
System för förvärmning av tappvarmvatten.
1998-09-09
-
-
9702556-3
1998-06-24
-
-
-
-
-
-
patent
bifall2
intressant
sökande
LG
Albihns Patentbyrå Stockholm AB
-
-
-
-
Uppfinningen avser en anläggning för förvärmning av tappvarmvatten ansluten till system för tappvarmvattenberedning. Anläggningen omfattar en värmepump och en recirkuleringskrets omfattande en ackumulatortank, en pump och en backventil och en nedströms kondensorn anordnade underkylare. I recirkuleringskretsen är pumpens trycksida via backventilen ansluten till kallvattenledningen uppströms underkylaren och kallvatten är vid tappning anordnat att ledas till underkylaren för att uppta värmeenergi från underskylaren och därefter ledas vidare till ackumulatortanken. Köldmediet i värmepumpen har en flack tryck-entalpikurva. Ansågs patenterbar.
-
DOMSLUTPatentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för fortsatt behandling på grundval av nya patentkrav inkomna 21 juli 1999 och med ändringar som på sökandens begäran införts 20 augusti 1999. YRKANDENI överklagandet vidhåller sökanden ansökningen med nya patentkrav inkomna 21 juli 1999 i vilka på sökandens begäran ändringar införts 20 augusti 1999.I målet har hållits muntlig förhandling.DOMSKÄLFöreliggande uppfinning avser enligt ingressen till kravet 1 en anläggning för förvärmning av tappvarmvatten, ansluten till system för tappvarmvattenberedning, vilken anläggning omfattar en värmepumpanläggning med en förångare, en kompressor, en kondensor och en expansionsventil, varvid värmepumpanläggningen innefattar ett köldmedium, vilken anläggning innefattar en recirkuleringskrets omfattande minst en ackumulatortank, en pump, en backventil och en nedströms om kondensorn anordnad underkylare, så att vatten med pumpens hjälp cirkulerar från ackumulatortanken och förbi underkylaren och tillbaka till ackumulatortanken, för ackumulering av förvärmt vatten, innan behov av tappvarmvatten föreligger, varvid vattnet så småningom når en maximal temperatur motsvarande den hos köldmediet efter kondensorn, exempelvis ca 55-60°C, varvid det uppvärmda vattnet vid tappning går vidare till nämnda system för tappvarmvattenberedning, varvid köldmediet i värmepumpanläggningen via underkylaren utbyter värme med vattnet i recirkuleringskretsen, eller inkommande kallvatten från en kallvattenledning. I beskrivningen framhålls att i t.ex. ett flerbostadshus varierar tappvarmvattenbehovet kraftigt under dygnets timmar. På morgonen är vattenflödet ofta stort, medan det är närmast obefintligt under natten. Detta medför stora problem med att anpassa ett uppvärmningssystem, som är energisnålt och fungerar tillfredsställande trots dessa stora variationer i förbrukning. Ofta överdimensioneras system, vilket medför stora kostnader för tappvarmvattnet. Även ordinära uppvärmningssystem med värmepumpar har problem med att till fullo utnyttja energin på bästa sätt. Tappvarmvatten bereds normalt centralt i byggnaden. I byggnader anslutna till fjärrvärme sker det genom värmeväxlare i undercentralen och i byggnader med egen pannanläggning sker det genom att värmeväxla pannvatten med tappvarmvatten. Ofta magasineras tappvarmvatten för att utjämna behovet. I mindre byggnader, t. ex. småhus kan pannan och varmvattenberedaren vara separerade, men de är ofta sammanbyggda till en enhet.Ändamålet med uppfinningen uppges vara att åstadkomma ett energisnålt och effektivt uppvärmningssystem för förvärmning av tappvarmvatten. Själva tappvarmvattnet bereds efter förvärmning enligt uppfinningen i ett konventionellt system för tappvarmvattenberedning. Ändamålet uppnås enligt den kännetecknande delen av kravet 1 genom att i recirkuleringskretsen är pumpens trycksida via backventilen ansluten till kallvattenledningen uppströms underkylaren, att kallvattnet vid tappning är anordnat att ledas till underkylaren för att uppta värmeenergi från underkylaren och därefter ledas vidare till ackumulatortanken och att köldmediet har en flack tryck-entalpikurva.Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.I målet har som enda publikation åberopats US, A, 4 423 602, som i utföringsformen enligt fig. 2 beskriver en anläggning för förvärmning av tappvarmvatten, ansluten till ett system för tappvarmvattenberedning omfattande en värmepumpanläggning med en underkylare belägen i värmepumpkretsen nedströms kondensorn och uppströms om expansionsventilen. En recirkuleringskrets innefattar en ackumuleringstank, en pump och underkylaren så att vatten med pumpens hjälp cirkulerar från ackumulatortanken och förbi underkylaren och tillbaka till ackumulatortanken för ackumulering av förvärmt vatten innan behov av tappvarmvatten föreligger. Det kallvatten som erfordras tillförs ackumulatortanken och inte direkt till underkylaren som vid uppfinningen. Vidare tas det vatten som förs till underkylaren ut från ackumuleringstanken i tankens övre område där vattentemperaturen är förhållandevis hög. Publikationen nämner inte vilket slags köldmedium som värmepumpen utnyttjar och därmed inte hur tryck-entalpikurvan ser ut.Av det sagda kan konstateras att den i kravet 1 angivna uppfinningen är ny.Anledning saknas att betvivla att medelst uppfinningen kan åstadkommas ett energisnålt och effektivt uppvärmningssystem för förvärmning av tappvarmvatten. Tanken att det är kallt vatten som skall ledas till underkylaren framkommer visserligen i publikationen där enligt fig. 1, som inte avser förvärmning av tappvarmvatten, uttaget från ackumulatortanken sker i tankens nedre område - jämför texten spalt 3, r. 31- 36 och spalt 4, r. 34-48 - men i utförandet enligt fig. 2, som omfattar förvärmning av tappvarmvatten, leds fackmannen närmast bort från ett sådant arrangemang. Fackmannen erhåller därför genom publikationen inga klara anvisningar om att förändra utförandet enligt fig. 2 så att man kommer fram till uppfinningen enligt kravet 1. Kravet 1 får därför anses ange en patenterbar uppfinning.Björn Pernold Göran Andersson Rune Näsman ReferentEnhälligtLC
Visa mer
Visa mindre