Domstols Målregister

Målet gäller: Upphävande av patent på anordning för att åstadkomma tryckfall i en ventilations- eller luftbehand-lingsanläggning jämte användning av densamma.

Ink datum: 1998-12-01

Reg datum: -

Överklagat: 2000-02-17

PRV:s nummer: 9004128-6

PRV beslutsdag: 1998-10-02

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 1156-2000

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: -

Tekniska sökord: Reglerspjäll, perforerat

Lagrum: -

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Lindab AB

Ombud: Awapatent AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Stratos Ventilation Produkt AB

Ombud: Axel Ehrners Patentbyrå AB

Fler Motparter: -

Referat: Uppfinningen avser ett perforerat reglerspjäll i en luftkanal. I avsikt att minska ljudnivån som uppträder i samband med luftströmning förbi spjället har spjällets hål på uppströmssidan mjukt rundade kantpartier och nedkragade kantpartier på nedströmssidan. Ansågs uppvisa erforderlig uppfinningshöjd.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet utan upprätthåller patentet i enlighet med förstahandsyrkandet.

YRKANDEN M.M.

I överklagandet yrkar invändaren att patentet upphävs.

Patenthavaren yrkar att patentet upprätthålls i första hand med till Patentverket, den 22 maj 1997, ingivna patentkrav, vilka gällde vid överklagade beslutet och i andra hand med nya patentkrav inkomna 17 september 1999.

I målet har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

Föreliggande ansökning innefattar dels en anordning enligt kravet 1, dels en användning enligt kravet 8.

I ingressen till kravet 1 i förstahandsyrkandet anges en anordning för att åstadkomma eller mäta tryckfall i en ventilations- eller luftbehandlingsanläggning, innefattande en i en luftflödeskanal e. d. införd eller införbar, med genomgående hål försedd strypskiva.

I många ventilations- och luftbehandlingsanläggningar föreligger ett behov att åstadkomma en tryckskillnad mellan olika delar av anläggningen. I vissa fall föreligger ett önskemål att åstadkomma ett visst flöde genom en kanal, och i andra fall, i synnerhet vid anläggningar med ett flertal förbrukare, finns ett behov att tillförsäkra samtliga förbrukare en tillfredsställande luftförsörjning oavsett avstånd och lokalisering i förhållande till en matarfläkt e.d.

För att åstadkomma en tryckskillnad har olika typer av reglerspjäll kommit till användning. Den enklaste typen av spjäll består av en skiva som är svängbar kring en axel mellan ett stängt och ett öppet läge. Ett exempel på en dylik anordning utgörs av ett spjäll för en rökgaskanal, vilket spjäll är försett med genomgående hål, som bidrar till att ett önskat miniflöde kan upprätthållas i rökgaskanalen.

Även i ventilationsanläggningar kommer reglerspjäll av liknande slag till användning.

På grund av ingreppet i luftströmningen förorsakar de reglerspjäll, som hittills använts, relativt hög ljudnivå. Detta gör sig speciellt märkbart i sådana ventilationsanläggningar, där övriga delar av anläggningen är förhållandevis tysta och där bruset från reglerspjället kan upplevas som störande av personer som vistas i rummet.

Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att anvisa en anordning av ovan angivet slag, vid vilken nämnda brist elimineras. Detta åstadkommes enligt den kännetecknande delen av kravet 1 i förstahandsyrkandet genom att strypskivans hål är utformade med mjukt rundade kantpartier på strypskivans uppströmssida och med nedkragade kantpartier på strypskivans nedströmssida i ändamål att erhålla lägre ljudalstring, och att strypskivan utgör ett genom svängning eller förskjutning inställbart spjällblad.

Kravet 1 i andrahandsyrkandet skiljer sig från kravet 1 i förstahandsyrkandet endast genom att i ingressen har uttrycket "eller införbar" utelämnats och i den kännetecknande delen har uttrycket "eller införbar" utelämnats.

Kravet 8 i såväl första- som andrahandsyrkandet har följande lydelse. Användning av en anordning enligt något av kraven 1-7 såsom strypning eller tryckmätare i en huvud-, stam- eller grenkanal i en ventilationsanläggning med ett centralt aggregat innehållande en tillufts- och/eller en frånluftsfläkt.

Invändaren har i Patentbesvärsrätten hävdat att vad som anges i kraven 1 och 8 ej uppvisar nyhet gentemot det som framgår av svenska patentansökningen 9003789-6 (D1) (jämför 2§, andra stycket, andra meningen i patentlagen). I vart fall uppvisar dessa krav inte erforderlig uppfinningshöjd mot bakgrund av vad som visas genom ett utdrag ur Lindab-katalogen från 1978 (D3), vilken beskriver närmast liggande teknik, i kombination med vad som är känt genom SE 91 430 (D5). Invändaren framhåller vidare att D3 i kombination antingen med fackmannens allmänna kunskaper eller genom att konsultera tekniska handböcker leder fram till uppfinningarna enligt kraven 1 och 8. Beträffande konsultationen av tekniska handböcker hänvisas till ett utdrag ur boken VÄRME VENTILATION och SANITET; Del I från 1940 (D7, Aktbil 14).

Patenthavaren hävdar att uppfinningarna enligt kraven 1 och 8 uppvisar nyhet gentemot D1 därför att det vid denna anordning inte är fråga om reglering genom förskjutning utan regleringen sker genom att antalet proppar som sätts i strypskivans hål kan varieras.

Vad gäller kombinationen D3 och D5 framhåller patenthavaren att D5 uppvisar en fast perforerad skiva och på avstånd från denna ytterligare en perforerad skiva varvid perforeringarna i de båda skivorna ej ligger i linje med varandra. Den dämpning av ljud som under vissa omständigheter kan uppnås i D5 sker genom att avståndet mellan skivorna inställes och ej genom att utföra perforeringarna med mjukt rundade kantpartier på uppströmssidan och med nedkragade kantpartier på nedströmssidan. Det finns sålunda ingenting i D5 som leder till att fackmannen som skall dämpa ljudet skulle utforma hålen på sätt som framgår av kravet 1 och särskilt inte att han skulle prova ett sådant utförande vid ett rörligt spjällblad. Det finns andra tänkbara vägar att gå för fackmannen, t. ex. dimensionera på annat sätt eller använda ljuddämpande material. Patenthavaren anser vidare att det ingalunda är uppenbart för en fackman att, med kännedom om D7, ett utbyte av hålformen vid en inställbar strypskiva skulle medföra någon positiv effekt på den totala ljudalstringen. Fackmannen leds snarare till andra lösningar på bullerproblemet t. ex. isolering, omdimensionering.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Vad först rör frågan om uppfinningarna enligt kraven 1 och 8 enligt förstahandsyrkandet uppvisar nyhet gentemot D1 konstaterar Patentbesvärsrätten att D1 visar ett luftkanalsavsnitt som innefattar ett inställbart flödesbegränsningsorgan som har formen av en skiva med ett flertal genomströmningsöppningar med tillhörande isättbara eller borttagbara proppar. Skivan införes och uttages lateralt ur kanalen. I arbetsläge är skivan alltid helt införd i kanalen. Regleringen sker alltså inte genom att skivan förskjuts olika långt in i kanalen såsom vid föreliggande patent utan genom att antalet proppar som insätts i hålen på skivan varieras. Vad gäller det minskade buller som eftersträvas i D1 framgår framför allt att detta kan uppnås genom öppningarnas utformning. Sålunda anges det att genom att utföra hålen som munstycken vars diameter kontinuerligt minskar i flödesriktningen erhålles en väsentlig ljudreduktion jämfört med munstycken, vars diameter är konstant. (Jämför f.ö. i detta sammanhang Fig. 43 f och 43g i D7). Det har också visat sig att genom lämpligt val av håldiameter kan bullret reduceras väsentligt (se sid 4, sista stycket). Emellertid nämns inget om att hålen på uppströmssidan skall vara mjukt rundade såsom vid patentet. Uppfinningarna enligt kraven 1 och 8 enligt förstahandsyrkandet får sålunda anses uppvisa nyhet gentemot D1.

När det sedan gäller frågan om uppfinningshöjd är det i målet ostridigt att av i målet åberopade hänvisningar avhandlar D3 sådant som kommer uppfinningen närmast. D3 beskriver ett vridbart spjällblad med perforeringar. Utformningen av perforeringarna framgår dock inte.

Det problem som uppfinningen avser att lösa utgår från att kända perforerade spjäll i luftkanalen förorsakar relativt hög ljudnivå genom ingreppet i luftströmningen. Detta löses vid uppfinningen genom att hålen i spjället är utformade med mjukt rundade kantpartier på uppströmssidan och med nedkragade kantpartier på nedströmssidan.

D5 är inriktad på en luftfördelningsanordning som består av flera på avstånd efter varandra anordnade plattor som är försedda med öppningar i form av parallellt med varandra förlöpande munstycksartat utformade slitsar. Slitsarna i den ena plattan är förskjutna i förhållande till slitsarna i den andra plattan och övergången mellan plattorna och slitsarna på uppströmssidan är avrundade för att undvika friktionsförluster. Vidare anges att genom inställning av det vinkelräta avståndet mellan plattorna kan man under vissa omständigheter undanröja eller väsentligen dämpa det vid luftutströmningen uppstående ljudet.

Fackmannen som skall lösa ett ljuddämpningsproblem och tar del av D5 får informationen att genom att variera avståndet mellan plattorna kan viss ljuddämpning erhållas. Denna information leder emellertid inte till att han skulle modifiera spjället enligt D3 på sådant sätt att han skulle komma fram till uppfinningen. Uppfinningarna enligt kraven 1 och 8 framstår därför inte som närliggande mot bakgrund av vad som är känt genom kombinationen av D3 och D5.

Vad sedan gäller frågan om fackmannens allmänna kunnande inom det aktuella området skulle leda honom fram till att modifiera spjället enligt D3, så framstår det som sannolikt att han känner till att skarpa kanter ofta kan ge upphov till ljudproblem och att utformningen av detaljerna i ett kanalsystem därför har stor betydelse. Likaså har fackmannen sedan lång tid tillbaka - se D7 från 1940 - känt till att motståndskoefficienten vid olika utblåsningsöppningar minskar om skarpa hörn i stället utformas avrundade. Även om uppfinningen enligt patentet vid en första anblick kan te sig enkel så har inte i målet visats att någon, trots kunskapen om att avrundade kanter kan dämpa störande ljud i luftkanaler, kommit på att modifiera ett, åtminstone sedan 1978, känt perforerat spjäll genom att utforma hålens kanter avrundade uppströms och med nedkragade kantpartier nedströms i avsikt att uppnå effektivare ljuddämpning. Patentbesvärsrätten har heller ingen anledning att betvivla att denna utformning ger en avsevärt förbättrad ljuddämpning såsom framgår av tabellen på sid. 5 i den ursprungliga beskrivningen. Patentkraven 1 och 8 enligt förstahandsyrkandet anger därför patenterbara uppfinningar. Överklagandet skall sålunda inte bifallas.

Björn Pernold Göran Andersson Sten-Ove Henningsson

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

LC Visa mer Visa mindre