Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

98-521
2000-02-04
2000-02-04
Stol med aktivt ryggstöd.
1998-12-22
-
-
9503316-3
1998-10-21
-
-
-
-
fordonstol, pisksnärtsskada
-
patent
bifall
intressant
sökande
Autoliv Development AB
Erik Meuller
-
-
-
-
Uppfinningen avser en fordonsstol avsedd att förhindra s.k. pisksnärtsskador hos personen i stolen när fordonet påkörs bakifrån. Stolen är försedd med ett ryggstöd som har ett innanmäte vilket i ett första moment, vid en viss belastning, frikopplas så att rygg och bål hos personen ifråga "sjunker in" i ryggstödet och huvudet kommer i kontakt med stolens nackstöd. I ett andra moment fälls hela ryggstödet bakåt. Majoriteten i PBR ansåg att stolen ifråga skilde sig väsentligen från känd teknik.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för fortsatt behandling.

YRKANDE

Sökanden vidhåller ansökningen med oförändrade patentkrav.

DOMSKÄL

Uppfinningen avser enligt ingressen till patentkravet 1 en stol för användning i ett fordon vilken stol består av en sätesdel och av ett ryggstöd med ett rörligt innanmäte varvid ryggstödet med dess innanmäte är anordnat att kunna utföra förutbestämda rörelser. Vad som enligt kravets kännetecknande del karaktäriserar uppfinningen är att en första rörelse består av att nederdelen av ryggstödets innanmäte hastigt frikopplas och rör sig bakåt samt därefter en andra rörelse som består av att hela ryggstödet fälls bakåt.

Den patentsökta fordonsstolen är främst avsedd att förhindra uppkomst av nackskador, s.k. pisksnärtsskador, hos en person som sitter i stolen. Sådana skador kan enligt ansökningens beskrivning uppkomma då ett stillastående fordon eller ett fordon med låg fart påkörs bakifrån. I ett första skede trycks därvid personens bål och ben mot ryggstödets nedre del. Eftersom övre delen av bålen inte riktigt följer med i denna rörelse styrs denna del av bålen skenbart framåt medan huvudet så att säga blir stillastående för ett kort ögonblick. Den snabba och häftiga rörelsen orsakar en kraftig bakåtböjning av huvudet varvid bristningar i ligament och andra mjukdelar uppstår i halsryggraden. I nästa moment kastas huvudet framåt och trycks kraftigt mot bröstkorgen. Detta förstärker den i första momentet uppkomna skadan. En nackdel med kända stolar är att det vid ovan beskrivna händelseförlopp blir ett icke önskat avstånd mellan nacken och stolens nackstöd. Vidare resulterar den kraftiga rörelseenergin i att stolen och dess fästen i allmänhet skadas så svårt att de måste bytas ut. Vid användning av en stol enligt föreliggande uppfinning reduceras eller till och med elimineras problemen som vidhäftar kända stolar för fordon.

Av beskrivningens speciella del och de däri visade utföringsexemplen framgår att en stol enligt uppfinningen har ett ryggstöd vars innanmäte är fäst vid ryggstödets ram på sådant sätt att innanmätet vid en plötslig och kraftig belastning i ett första moment utlöses av en särskild mekanism så att personens rygg sjunker in i ryggstödet samtidigt som huvudet får stöd av stolens nackstöd. I ett andra moment fälls sedan hela ryggstödet bakåt varvid en relativt mjuk inbromsning åstadkoms med hjälp av t.ex. en friktions- eller momentbroms.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Av det i målet åberopade nyhetsmaterialet är det enbart den amerikanska patentskriften 3 802 737 som beskriver fordonsstolar vilka, i syfte att förhindra pisksnärtsskador hos en person i stolen vid påkörning av fordonet bakifrån, uppvisar ett rörelsemönster sammansatt av flera, efter varandra följande delmoment. De i denna skrift beskrivna stolarna får därför anses komma uppfinningen närmast. Ryggstöden i de sålunda kända stolarna består av en ram med ett innanmäte som är fäst vid ramen på ett sådant sätt att det vid kraftig belastning i samband med att fordonet körs på bakifrån ger efter, särskilt i sitt nedre parti. Bålen hos den person som sitter i stolen kommer därigenom att sjunka in i ryggstödet och personens huvud får samtidigt stöd av stolens nackstöd ( se spec. fig 2b). I ett andra moment tippas stolen framåt (se spec. fig 2c) för att därefter i ett tredje moment förskjutas bakåt (se spec. fig 2d). Sistnämnda båda rörelser syftar till att hindra personens kropp från att kastas ur stolen respektive att ytterligare bromsa in kroppen.

Emellertid behandlar den amerikanska skriften inledningsvis även andra rörelsemönster hos en fordonsstol avsedd att minska risken för pisksnärtsskador vid påkörning av fordonet bakifrån. Ett alternativ som därvid berörs är att stolens ryggstöd tillåts svänga bakåt kring en nedre vridpunkt (se sp.1, r.30-31). Ett sådant utförande kan dock enligt skriften i vissa fall medföra nackdelar. Sålunda föreligger bl.a. risk att personen i stolen kastas ur denna när ryggstödet fälls bakåt (se sp.1, r.31-35). Det framgår emellertid inte av de knapphändiga uppgifterna huruvida denna svängning av ryggstödet är tänkt att föregås av eller ens kombineras med någon annan förutbestämd rörelse.

Enligt Patentbesvärsrättens mening kan fackmannen, som söker lösningar på problemet med pisksnärtsskador och som har kännedom såväl om sekvensen av rörelser hos en fordonsstol enligt fig 2b - 2d i den amerikanska patentskriften 3 802 737 som om den i samma dokument berörda möjligheten till en bakåtfällning av ryggstödet, inte genom denna kunskap anses vara i besittning av sådan information att uppfinningen framstår som närliggande. Han saknar sålunda incitament att i nämnda sekvens av rörelser ersätta båda eller något av momenten två och tre med en bakåtfällning av ryggstödet eller att till sekvensen av rörelser foga en bakåtfällning som ett fjärde moment. Förhållandet ändras inte om fackmannen också beaktar vad som är känt genom den i målet åberopade internationella patentansökningen med publiceringsnummer WO 95/11818, vars innehåll enligt vad som framgår av det förut sagda är mera avlägset från uppfinningen än vad som framgår av den avhandlade amerikanska patentskriften.

Vid angivna förhållanden måste fordonsstolen enligt patentkravet 1 anses uppfylla villkoren för patenterbarhet. Överklagandet skall därför bifallas.

Björn Pernold Sten-Ove Henningsson Göran Andersson

Referent

Skiljaktig;

se prot.

Patenträttsrådet Henningsson är skiljaktig och anför:

Mot bakgrund av redovisningen i domen av uppfinningen och dess syfte samt av känd teknik såsom denna kommer till uttryck i den amerikanska patentskriften 3 802 737 gör jag följande bedömning.

För fackmannen som söker lösningar på problemet med pisksnärtsskador med utgångspunkt i sålunda känd teknik och som bedömer nackdelarna med ett fällbart ryggstöd vara av mindre betydelse framstår det som närliggande att pröva en lösning med en stol vilken har ett ryggstöd som är försett med ett eftergivligt innanmäte och som i ett andra moment svängs bakåt för att ytterligare bromsa kroppen. En särskild anledning till att pröva en sådan stolutformning är den uppenbara enkelhet en sådan konstruktion innebär i förhållande till den kända tekniken. Jag lämnar därför överklagandet utan bifall.

Som ovan

Sten-Ove Henningsson

Prot uppvisat 2000- /

BP

ak
Visa mer Visa mindre