Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: P 87-269

Beslutsdatum: 1994-08-29

Lagakraft: 1997-05-06

Målet gäller: Elektrokemisk cell med löslig depolarisator

Ink datum: 1987-08-14

Reg datum: -

Överklagat: 1994-10-28

PRV:s nummer: 8001944-1

PRV beslutsdag: 1987-06-17

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: -

Tekniska sökord: Batteri, Interhalogen, Lösningsmedel

Lagrum: -

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Wilson Greatbatch Ltd

Ombud: Forsheden

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Batteri med kombination av interhalogen och lösningsmedel, såsom tionylklorid, där dessa båda deltar i cellreaktionen. Känt med halogen - tionylklorid.

Referat fortsättning : -

Text: YRKANDEN

I besvären vidhåller sökanden patentansökningen med två uppsättningar nya patentkrav, alternativ 1 och alternativ 2, avsedda att bedömas i nämnd ordning. Alternativ 1 inkom den 4 mars 1994 och alternativ 2 den 24 februari 1994.

Patentbesvärsrätten bifaller inte besvären.

SKÄL

I patentkraven 1 i de gällande alternativa kravuppsättningarna, vilka hänför sig till elektrokemiska celler, anges i den kännetecknande delen att elektrolytlösningen innefattar en interhalogen samt enligt förstahandsyrkandet ett vattenfritt oorganiskt lösningsmedel, vilket enligt andrahandsyrkandet begränsats till vissa angivna lösningsmedel bl.a. tionylklorid.

Genom den franska patentskriften 2 079 744 är en elektrokemisk cell enligt ingressen till de båda kraven 1 förut känd, i vilken cell elektrolytlösningen innefattar en halogen bestående av klor eller brom löst i tionylklorid.

Genom den kända uppfinningen löses, såsom sökanden framhåller, problem med förekomst av aluminiumklorid i elektrolyten genom tillsats av kvaternär ammoniumklorid. Detta påverkar dock ej det förhållandet att den patentsökta cellen skiljer sig från vad som är förut känt endast därigenom att en interhalogen, såsom bromklorid, ersatt halogenen klor eller brom i elektrolyten. Det får anses näraliggande för fackmannen att göra ett sådant byte då interhalogener och halogener får antas ha i sammanhanget ekvivalent funktion. Sökanden har inte heller visat att någon oväntad effekt uppträder vid användning av interhalogener i jämförelse med halogener.

Vid nu angivna förhållanden anger varken kravet 1 enligt första

eller andrahandsyrkandet en patenterbar uppfinning.

Alf Linder Ann-Charlotte Widegren Suzanne Depken

Referent

Skiljaktig;

se prot.

Målet föredras av referenten och avgörs, se dom. Patenträttsrådet Widegren är skiljaktig och anför: För den patentsökta elektrokemiska cellen enligt de båda gällande kravuppsättningarna gäller att den första komponenten i elektrolytlösningen, interhalogenen, och den andra komponenten, lösningsmedlet, skall samverka och delta i cellreaktionen samt tjänstgöra som lösliga depolarisatorer och lösningsmedel i cellen. Cellen enligt uppfinningen har goda elektrokemiska prestanda och uppvisar hög tomgångsspänning.

Den franska patentskriften 2 079 744 hänför sig till den aktuella typen av cell och till en katod-elektrolytkombination av halogen löst i tionylklorid. Halogenen betecknas här som det katodaktiva materialet, men även tionylkloriden anges kunna delta i den elektrokemiska reaktionen. Inget av det i målet anförda materialet hänför sig till användning av interhalogener i elektrokemiska celler. Kombinationen av interhalogen och en andra komponent enligt de båda alternativa kravuppsättningarna är ny och den kan inte anses närliggande då fackmannen utgående från vad som beskrives i den nämnda franska skriften, som avser lösning av problem med fri aluminiumklorid i elektrolytlösningen genom tillsats av kvartär ammoniumklorid, inte får något incitament till utbyte av det däri angivna huvudsakliga katodaktiva materialet.

Vid angivna förhållanden anser jag därför att båda uppsättningarna patentkrav anger en patenterbar uppfinning.

Som ovan

Ann-Charlotte Widegren

Prot. uppvisat den / 1994/

LC Visa mer Visa mindre