Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

99-222
2000-07-03
2000-09-03
Metod för rengöring, glanskning och polering av sköra ämnen såsom sten och målade ytor.
1999-06-01
-
-
9000084-5
1999-01-12
-
-
-
-
-
-
patent
avslag
intressant
sökande
BT
Noréns Patentbyrå AB
-
-
-
-
Uppfinningen avser en metod för rengöring av sköra ytor t.ex. fasader, varvid en luftstråle innehållande vegetabiliska partiklar i pulverform riktas mot ytan. Ansågs ej patenterbar.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDE

I överklagandet vidhåller sökanden ansökningen med ett nytt patentkrav inkommet 1 juni 1999.

DOMSKÄL

Föreliggande uppfinning avser enligt ingressen till kravet en metod för rengöring, glanskning och polering av sköra ämnen såsom sten och målade ytor.

Enligt beskrivningen är en rengöringsmetod förut känd där kiselpartiklar sätts i arbete, vilka med en luft- eller vattenstråle slungas ut för att möjliggöra rengöring av byggnadsfasader och historiska monument. En sådan metod är lämplig för hård sten, men bör undvikas för mjuka material p.g.a. den därav resulterande förstörelsen av ytan. Metoden kan exempelvis inte användas för att rappa mjuka stenfasader för rengöring av marmoraktig sten och likaledes för samtliga material som skall poleras.

Uppfinningen har till syfte att avhjälpa dessa olägenheter.

Det uppnås enligt den kännetecknande delen av kravet genom att en luftstråle innehållande till ett pulver malda partiklar av ursprungligen vegetabiliskt material slungas mot den yta som skall rengöras, glanskas och poleras.

Patentverket har anfört US, A, 2 421 806 som beskriver en metod för rengöring av metallföremål, varvid en luftstråle som innehåller partiklar med vegetabiliskt ursprung - krossade nötskal - slungas mot det föremål som skall rengöras. Sökanden har framhållit att vid det kända förfarandet är det fråga om abrasiv rengöring av metallytor, speciellt delar i förbränningsmotorer, dvs blästring. Metoden är alltså inte för rengöring, glanskning och polering av sköra ämnen.

Patentverket har också anfört US, A, 2 383 988 och FR, A1, 2 539 343. Den förstnämnda beskriver en metod för rengöring och polering av metallföremål varvid en luftstråle innehållande partiklar med vegetabiliskt ursprung slungas mot den yta som skall rengöras. Enligt skriften gällde det att finna ett abrasivt material som resulterade i en tillräcklig abrasiv verkan för att avlägsna ytfilmen men som hade en polerande verkan så att metallytan inte skadades. Vetekorn visade sig vara ett utmärkt råmaterial.

FR, A1, 2 539 343 visar också en metod för rengöring av ämnen av trä, plast, metall, keramik, glas etc, där en luftstråle innehållande partiklar med vegetabiliskt ursprung slungas mot föremålet som skall rengöras.

Sökanden hävdar att det i såväl US, A, 2 383 988 som i FR, A1, 2 539 343 är frågan om ett blästrande material som har en slipande och nötande inverkan på den yta som behandlas.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Sökanden uppger i beskrivningsinledningen att de vegetabiliska partiklar som används vid uppfinningen kan förekomma i form av pulver eller granulat och detta i avhängighet av ämnet som skall rengöras och dess polerade eller inte polerade yta. Kravet är numera begränsat till pulver och sökanden har genom att hänvisa till Nationalencyklopedin påpekat att pulver utgörs av små partiklar av storleksordningen 0,1 mm -1 mm.

US, A, 2 383 988 får anses beskriva sådant som kommer uppfinningen enligt kravet närmast. En luftstråle innehållande partiklar av ursprungligen vegetabiliskt material slungas mot en yta som skall rengöras. Det är här fråga om att rengöra metallytor från vidhäftande tunna skikt som formar en ferniss- eller lackliknande beläggning. Syftet är härvid att det vegetabiliska materialet skall vara så beskaffat att det endast har en tillräckligt abrasiv verkan för att avlägsna ytfilmen utan att metallytans finish skadas. Närmast skall en polerande verkan uppnås (sp 1, r. 33-38 och sp.2, r. 27-38). Efter kokning och torkning av materialet skall det malas eller skäras och det anges vara väsentligt att materialet inte krossas eller pulvriseras. De bildade granulatet saknar skarpa kanter som kan skada metallytan. Enligt Nationalencyklopedin utgörs granulat normalt av partiklar med en kornstorlek på 1-5 mm.

För fackmannen som står inför problemet att rengöra ytor på de avsedda sköra materialen, bland vilka enligt beskrivningen även metall innefattas, framstår det som närliggande att överväga att, vid i övrigt oförändrade förhållanden - samma påblåsningshastighet och samma vegetabiliska partiklar - utnyttja partiklar med mindre kornstorlek dvs partiklar i pulverform, jämför härvidlag med US, A, 2 421 806 där det anges att när man använt partiklar av sädeskorn har dessa snabbt pulvriserats, varvid rengöringen inte blivit lika effektiv. Kravet 1 kan därför inte anses ange en patenterbar uppfinning.

Björn Pernold Göran Andersson Rune Näsman

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

EE
Visa mer Visa mindre