Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 99-224

Beslutsdatum: 2002-10-15

Lagakraft: 2003-05-15

Målet gäller: Bättre rätt till patentsökt uppfinning.

Ink datum: 1999-06-01

Reg datum: -

Överklagat: 2002-12-12

PRV:s nummer: 9704720-3

PRV beslutsdag: 1999-04-26

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 7180-2002

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: bättre rätt; bevisbörda, beviskrav

Tekniska sökord: -

Lagrum: 18 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Cobatec AB (tidigare RGK Charger System AB) ändr. 00-05-05 ak

Ombud: 1) Stockholms Patentbyrå Zacco AB ändr. 01-06-07 ak 2) Hans Jender, Adv.firman Hans Jender AB

Fler Klagande: omb: 2) Hans Jender, Adv.firman Hans Jender AB Stureväg.6, 18133 Lidingö

Motpart

Namn: ÅJ

Ombud: 1) Hans Berglund Hamilton & Co Advokatbyrå Karltad AB (tidigare Michelson & Werner Advoktbyrå ändrat 01-10-29/IB, Lars Estreen, Kransell & Wennborg AB ändrat 00-01-17 /LC)

Fler Motparter: omb: 2) Hynell Patenttjänst AB, Patron Carls v 2, 68340 Hagfors/ Uddeholm tel. 0563-235 20 fax 0563-236 96

Referat: Fråga om bättre rätt till patentsökt uppfinning, bl.a. fråga om bevisbördan och beviskravet för att en skriftlig överlåtelse av rätten till uppfinningen undertecknats av uppfinnaren.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och överför patentansökningen på Cobatec AB.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN

RG ansökte den 17 december 1997 om patent på en uppfinning avseende ett sätt och en anordning för rekonditionering av batterier.

Den 20 april 1998 ingav ÅJ till Patentverket en begäran om överföring av patentansökningen till honom på grund av en ovillkorad skriftlig överlåtelse av ansökningen daterad den 26 mars 1998.

Den 27 april 1998 ingav Cobatec AB under sin dåvarande firma RGK Charger System AB (nedan kallad RGK AB) och företrätt av LA till Patentverket en skrivelse i vilken bolaget begärde att ansökningen skulle överföras från KG till RGK AB på grund av ett köpeavtal undertecknat av KG för egen räkning och för RGK AB och RGK Charger System HB (nedan kallat RGK HB) samt av LA för Laguare Invest AB. Avtalet var daterat den 9 februari 1998 och innehöll bl.a. vissa villkor angående betalning av aktier.

Patentverket beslutade den 8 juni 1998 att anteckna ÅJ som innehavare av patentansökningen. Som grund för beslutet angavs att överlåtelsen till ÅJ var villkorslös och definitiv, medan överlåtelsen till RGK AB var förenad med villkor.

Den 26 juni 1998 begärde RGK AB på nytt att bli antecknat som innehavare av patentansökningen och bifogade viss bevisning för att villkoren i avtalet den 9 februari 1998 avseende betalning för aktier uppfyllts. Patentverket beslutade den 3 juli 1998 att inte ändra sin anteckning av ÅJ som sökande i ansökningsärendet.

Den 14 juli 1998 inkom RGK AB med en framställning om överföring av ansökningen enligt 18 § patentlagen (PL) på grund av bättre rätt till uppfinningen. Patentverket avslog den 26 april 1999, genom överklagade beslutet, RGK AB:s yrkande om överföring av ansökningen på grund av att bolaget inte styrkt bättre rätt till uppfinningen.

Yrkanden

Cobatec har i Patentbesvärsrätten vidhållit sitt yrkande om överföring av patentansökningen.

ÅJ har bestritt yrkandet.

Grunder

Cobatec har i Patentbesvärsrätten till grund för sin talan hållit fast vid att bolaget har bättre rätt till uppfinningen än ÅJ samt anfört att Cobatec av KG förvärvade rätten till uppfinningen genom köpeavtalet dagtecknat den 9 februari 1998 och att detta förvärv ägde rum före ÅJ:s förvärv av uppfinningen från KG enligt den överlåtelse dagtecknad den 26 mars 1998, som legat till grund för Patentverkets anteckning av ÅJ som sökande i ärendet.

Vidare har Cobatec här gjort gällande att ÅJ:s förvärv från KG i verkligheten var villkorat av att de tillsammans skulle bilda och äga ett bolag i vilket uppfinningen skulle exploateras samt att någon exploatering av uppfinningen inte ägde rum och att någon fullbordad överlåtelse till ÅJ därför inte kom till stånd.

ÅJ har i Patentbesvärsrätten bestritt att Cobatec har bättre rätt till uppfinningen samt åberopat att han av KG förvärvade uppfinningen redan genom ett som ”Överenskommelse” rubricerat avtal den 29 december 1997 eller i vart fall genom ett muntligt avtal den 1 januari 1998, som bekräftades genom ett skriftlig avtal dagtecknat samma dag, samt i anslutning därtill gjort gällande att överlåtelsen dagtecknad den 26 mars 1998 var en ytterligare bekräftelse på det muntliga avtalet och tillkom för att Patentverket hade krävt att förvärvet skulle dokumenteras på en särskild blankett.

Vidare har ÅJ gjort gällande att han i allt fall var i god tro när han undertecknade överlåtelsen dagtecknad den 26 mars 1998, som legat till grund Patentverkets anteckning av honom som sökande i ärendet, samt att han därför gjort ett sakrättsligt skyddat förvärv av uppfinningen.

ÅJ har också gjort gällande att köpeavtalet den 9 februari 1998 upphört att gälla till följd av att KG den 15 maj 1998 sade upp avtalet på den grunden att RGK HB inte uppfyllt villkoren i dess § 11 att överföra sin verksamhet jämte inkråm till RGK AB.

Härutöver har ÅJ – för det fall Patentbesvärsrätten skulle finna att hans förvärv av ansökningen varit beroende av ett villkor om bolagsbildning – gjort gällande att det bolag han och KG tillsammans bildade och ägde, Battery Tech Development Sweden AB, påbörjade en exploatering av uppfinningen genom att tillverka och sälja ett visst antal maskiner, i följd varav ett sådant villkor således var uppfyllt.

Cobatec har bestritt att ÅJ förvärvade uppfinningen redan den 29 december 1997 eller den 1 januari 1998. Bolaget har också bestritt att det träffades ett muntligt avtal mellan ÅJ och KG den 1 januari 1998. Vidare har bolaget gjort gällande att KG inte undertecknat det skriftliga avtalet den 29 december 1997 och, om så är fallet, att detta avtal, liksom det skriftliga avtalet dagtecknat den 1 januari 1998, är en efterhandskonstruktion, samt att båda avtalen är upprättade senare.

Cobatec har bestritt att ÅJ var i god tro när denne undertecknade överlåtelsen dagtecknad den 26 mars 1998 och att denne gjort ett sakrättsligt skyddat förvärv av uppfinningen.

Cobatec har också bestritt att avtalet den 9 februari 1998 upphört att gälla. Bolaget har därvid vitsordat att RGK HB inte överförde sin verksamhet jämte inkråm till RGK AB, men invänt att Laguare Invest AB var den part i avtalet som var berättigad enligt dessa villkor och att det bolaget inte gjort gällande att avtalet skulle vara ogiltigt på den grunden samt att ÅJ i detta mål inte med framgång kan åberopa brister med avseende på dessa villkor.

ÅJ har bestritt att de förvärv som han åberopar till grund för sitt betridande var efterhandskonstruktioner. Han har därvid bestritt att KG inte skulle ha undertecknat det skriftliga avtalet den 29 december 1997, men vitsordat att det skriftliga avtalet dagtecknat den 1 januari 1998 var en bekräftelse på det muntliga avtalet samma dag och att det skriftliga avtalet upprättades först någon gång under hösten 1998.

Parternas utveckling av talan

Cobatec

Enligt § 2 i köpeavtalet den 9 februari 1998 har KG förbundit sig att överlåta patentansökningen till RGK AB då förutsättningarna enligt § 8 uppfyllts. Dessa förutsättningar, som innebär att Laguare Invest skall ha betalat för nyemitterade aktier, är uppfyllda. Bolaget förvärvade därmed patentansökningen genom avtalet den 9 februari 1998. Detta bekräftades också av en formell överlåtelsehandling den 4 mars 1998, vilken upprättades på grund av att Patentverket kräver en ovillkorad överlåtelse för anteckning av ny innehavare.

Av ett den 1 januari 1998 dagtecknat, men i själva verket senare i januari upprättat avtal mellan KG å ena sidan och licenstagarna JF och LJ å den andra, angående licens- och marknadsföringsrättigheter framgår bl.a. att KG som licensgivare innehar samtliga rättigheter till uppfinningen. Det är osannolikt att man sluter licensavtal efter att ha överlåtit patentansökningen. Licensavtalet överläts till RGK AB den 19 mars 1998 som ett naturligt komplement till överlåtelsen av patentansökningen den 9 februari samma år. Enligt licensavtalet har licenstagarna betalat 500 000 kr till licensgivaren KG den 29 december 1997 och de skulle betala återstoden 4,5 miljoner kr genast då licensgivaren uppvisat erhållet patent. Det framstår som fullständigt osannolikt att licensgivaren under dessa förhållanden skulle ha överlåtit patentansökningen den 1 januari 1998 till ÅJ utan vederlag. ÅJ har inte erlagt någon ersättning för patentansökningen till KG. Den 3 februari 1998 gjorde vidare samma parter ett tillägg till avtalet som skulle sakna relevans för det fall licensgivaren vid den tidpunkten inte var innehavare av patentansökningen. Också ett tillägg till § 19 i licensavtalet daterat den 1 januari men i själva verket skrivet efter den 20 mars 1998, är undertecknat av KGsom licensgivare.

Av ett brev från KG till ÅJ daterat den 12 februari 1999 framgår också att den överlåtelse av patentansökningen som daterats den 1 januari 1998 och upprättats i oktober 1998 var ett skenavtal, och att någon överlåtelse av äganderätten till patentansökningen således inte skett till Johansson den 1 januari 1998.

Vid ett möte den 21 februari 1998 i Karlstad mellan bl.a. ÅJ, KG, JF och LA diskuterades licensavtalet. Licensgivare angavs i ett protokoll från mötet vara RGK AB. Vidare framgår av protokollet att JF ville se överlåtelsen av patentansökningen till RGK AB. ÅJ fick i vart fall under detta möte kännedom om att patentansökningen överlåtits på RGK AB.

Flera faxmeddelanden sändes i mars 1998 om föreslagna ändringar i licensavtalet. JF skickade ett sådant förslag till licensavtal per fax till Laguare Invest AB den 11 mars. Man diskuterade då att licensgivare skulle vara RGK AB.

Dessutom upplät ÅJ som ombud för KG genom avtal den 1 april 1998 licens till JF och LJ att kommersiellt utnyttja uppfinningen, vilket visar att inte ens Johansson själv såg sig som innehavare av patentansökningen.

ÅJ

ÅJ finansierar uppfinningar. JF, LJ, KG och ÅJ träffades och kom överens om marknadsföringsrätten till KG uppfinning den 27 och 29 december 1997 och den 1 januari 1998. Tillägget till licensavtalet som är daterat den 1 januari 1998 är dock skrivet i mars och utgör en ren rättelse.

Överlåtelsehandlingen den 26 mars 1998 bekräftar att överlåtelse av patentansökningen skett till ÅJ.

Efter den 1 januari 1998 betalade ÅJ till KG en summa varje månad. Han fick också fullmakt att företräda KG i många avseenden. De inblandade såg samarbetet kring uppfinningen som ett gemensamt projekt. KG och ÅJ skulle bilda bolag och tillsammans tillverka maskiner. Bolaget bildades den 26 maj 1998. Det tillverkade ett antal maskiner. Därefter har ÅJ förvärvat KG aktier i bolaget.

Inget beslutades på mötet i Karlstad den 21 februari 1998. Det var bara diskussioner. ÅJon fick vid det tillfället inte kännedom om att KG överlåtit patentansökningen på Cobatec. I april 1998 ringde LA till ÅJ och talade om att han genom RGK AB förvärvat patentansökningen. Det var första gången som ÅJ hörde talas om en sådan överlåtelse.

Enligt ett brev dagtecknat den 15 maj 1998 sade KG skriftligen upp avtalet från den 9 februari med RGK AB. Gustafsson anförde som grund för uppsägningen ”LA:s agerande gällande RGK Charger System AB, samt ej uppfyllt 11 § enl. köpeavtal”. Köpeavtalet den 9 februari 1998 hade inte fullföljts, eftersom inkråmet i handelsbolaget inte överförts till aktiebolaget. Av allmänna avtalsrättsliga regler följer att avtalet därför kunde sägas upp.

KG meddelade i en skrivelse till Patentverket, också daterad den 15 maj 1998, att ÅJ var rättmätig ägare av patentansökningen. Att patentansökningen överläts till ÅJ den 1 januari 1998 intygades också av KG i en skrivelse ställd till Patentverket och daterad den 3 oktober 1998. I handlingen intygade KG också att någon överlåtelsehandling mellan honom och RGK AB inte existerade, utan att ÅJ var rättmätig innehavare av ansökningen.

ÅJ var vid undertecknandet av licensavtalet den 1 april 1998 i den villfarelsen att KG fortfarande ägde förfoga över marknadsföringsrättigheterna till uppfinningen.

_____

I målet har hållits muntlig förhandling.

ÅJ och LA har hörts i bevissyfte. Vittnesförhör har hållits med RG, KG och JF

DOMSKÄL

En grundläggande princip inom immaterialrätten är att den som har tidigaste rättsgrund för sitt anspråk har ett företräde i förhållande till andra som gör anspråk på samma rätt, jfr SOU 2001:26 s. 203. Av detta följer att immaterialrätter inte kan vara föremål för sakrättsligt skyddade godtrosförvärv, jfr Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1997 s. 77. I mål eller ärende om patent anses dock, enligt 44 § patentlagen (1967:837), PL, den vara innehavare av ett patent vilken antecknats som sådan; en presumtion som dock kan motbevisas, se härtill Måns Jacobsson m.fl., Patentlagstiftningen – en kommentar, 1980 s. 281.

Mot den angivna bakgrunden har Patentbesvärsrätten först att pröva om Cobatec förvärvat rätten till patentansökningen genom avtalet den 9 februari 1998 och således före förvärvet enligt den skriftliga överlåtelsen dagtecknad den 26 mars 1998 som legat till grund för anteckningen av Johansson som innehavare av patentet. Förhåller det sig på det sättet har rätten därefter att pröva om ÅJ förvärvat ansökningen genom något av avtalen dagtecknade den 29 december 1997 eller den 1 januari 1998. Patentbesvärsrätten behöver dock inte i vidare mån pröva ÅJ invändning att denne har gjort ett sakrättsligt skyddat godtrosförvärv genom avtalet den 26 mars 1998, eftersom denna invändning av de skäl som rätten ovan angivit saknar bärkraft.

Frågan om Cobatec förvärvat ansökningen den 9 februari 1998

Patentbesvärsrätten tar alltså först upp frågan om Cobatec förvärvat patentansökningen genom köpeavtalet den 9 februari 1998. Avtalet innebar enligt sin lydelse bl.a. att RGK HB skulle överföra sin verksamhet och sitt inkråm till RGK AB (§ 1 i avtalet) samt att KG skulle överföra sin patentansökning till RGK AB (§ 2). Betalningen skulle enligt avtalet bestå i bl.a. genomförandet av ”två riktade nyemissioner till Laguare Invest AB i RGK Charger System AB” (§ 8). Och patentansökningen skulle enligt avtalet vara överförd till RGK AB när betalning hade erlagts (§ 8). Vidare innehöll avtalet ett villkor enligt vilket Laguare Invest AB under vissa förutsättningar hade ”rätt att få insatta pengarna tillbaka plus sextiotusen kr. före 1998 års utgång mot återlämnande av aktier och eventuell revers”, om inte RGK HB och KG skulle fullfölja åtagandena angående bl.a. överföring av verksamheten respektive patentansökningen (§ 11).

ÅJ har anfört att köpeavtalet upphört att gälla på den grunden att KG sagt upp avtalet som en följd av att RGK HB inte uppfyllt villkoren i § 11 i avtalet att överföra sin verksamhet och sitt inkråm till RGK AB. Cobatec – som har bestritt att avtalet upphört att gälla – har vitsordat att RGK HB aldrig överförde vare sig sin verksamhet eller sitt inkråm till RGK AB. Men Cobatec har invänt att det är Laguare Invest AB som enligt dessa villkor är berättigat att säga upp avtalet, att bolaget inte sagt upp avtalet och att ÅJ i detta mål inte med framgång kan åberopa brister med avseende på dessa villkor.

Patentbesvärsrätten konstaterar, att det inte är visat annat än att det enligt köpeavtalet endast är Laguare Invest AB som är berättigat att säga upp avtalet på den grunden att avtalet inte fullföljts i vad det avser överföring av verksamhet och inkråm från RGK HB till RGK AB. Att varken verksamheten eller inkråmet överförts från RGK HB till RGK AB saknar i betraktande härav följaktligen betydelse för köpeavtalets giltighet mellan KG å ena sidan och Cobatec å den andra. Enligt vad utredningen visar har villkoren i köpeavtalet såvitt avser rättsförhållandet mellan KG och Cobatec uppfyllts. KG har vid dessa förhållanden genom köpeavtalet överlåtit sin patentansökning till Cobatec.

Frågan om ÅJ förvärvat ansökningen den 29 december 1997

Patentbesvärsrätten tar därefter upp frågan om ÅJ har förvärvat patentansökningen genom överlåtelsen dagtecknad den 29 december 1997. Med hänsyn till hur parterna lagt upp sin talan har rätten vid denna prövning att ta ställning till om KG själv undertecknat överlåtelsen och, om så är fallet, om överlåtelsen är undertecknad den 29 december 1997. Patentbesvärsrätten vill här anmärka att Cobatec inte gjort gällande att avtalet skulle innehålla någon annan partsavsikt än överlåtelse.

Frågan om KG undertecknat överlåtelsen

I praxis har det ansetts åvila en borgenär, som till stöd för ett anspråk mot en gäldenär åberopar ett skriftligt försträckningsavtal, att göra övervägande sannolikt att handlingen är äkta i den meningen att handlingen verkligen är underskriven av gäldenären, se NJA 1976 s. 667 och jfr Robert Boman i Festskrift till Per Olof Bolding 1992 s. 49 f. Denna princip bör enligt Patentbesvärsrättens mening också tillämpas på en skriftlig överlåtelse av rätten till en patentansökning eller ett patent. Det innebär med andra ord att ÅJ har att göra övervägande sannolikt att handlingen är underskriven av KG.

Teckningen av RG:s namn på överlåtelsen den 29 december 1997 är påtagligt lik KG:s namnteckning på andra i målet förekommande handlingar och vars äkthet inte satts i fråga. Likheten mellan den ifrågasatta namnteckningen och de övriga namnteckningarna är så stor att det knappast är möjligt att dra annan slutsats än att KG själv skrivit sitt namn på handlingen om inte andra omständigheter med särskild styrka talar för att namnteckningen är förfalskad.

Cobatec har inte åberopat någon jämförande handstilsundersökning eller annan särskild utredning när det gäller namnteckningens äkthet. I stället är det främst ÅJ:s och KG:s uppgifter i förening med dem som KG lämnat i förhör som kan vara av betydelse i detta sammanhang. Men även den omständigheten, att KG:s efternamn i avtalstexten och namnförtydligandet är stavat med v i stället för med f, bör tas i betraktande.

ÅJ har uppgivit att KGegenhändigt undertecknat avtalet. Hans utsaga i denna del utgör i och för sig ett stöd för att KG själv undertecknat överlåtelsen. ÅJ har dock inte lämnat någon närmare redogörelse för omständigheterna kring avtalets undertecknande, vilket är ägnat minska bevisvärdet av utsagan. KG har uppgivit att han inte skrivit under avtalet, men sagt att det är hans namnteckning. Vid värdering av KG:s utsaga måste dock särskilt beaktas att den lämnades före det att överlåtelsehandlingen åberopats i original. I förhöret med KG omfrågade denne sålunda särskilt, huruvida handlingen fanns i original eller ej, på ett sätt som antydde att detta förhållande var av betydelse för hans svar, vilket är ägnat att minska bevisvärdet av utsagan. Varken förhöret med ÅJ eller förhöret med KG ger vid dessa förhållanden några säkra hållpunkter för bedömning av namnteckningens äkthet.

KG har i förhör uppgivit att hon inte tidigare sett den skriftliga överenskommelsen den 29 december 1997 och att hon inte kände till att det fanns en sådan, men också framhållit att hon inte tog del i alla mellanhavanden mellan ÅJ och KG. Vad KG omvittnat i denna del utesluter således inte att KG undertecknat avtalet. Inte heller förhöret med KG ger sålunda någon hållpunkt för bedömning av den ifrågasatta namnteckningens äkthet.

Härtill kommer att det sätt på vilket KG:s namn stavats i avtalstexten och namnförtydligandet inte utesluter att det är KG själv som undertecknat avtalet. Det är sålunda inte ovanligt att en avtalspart skriver under ett avtal även om hans namn är felstavat, vanligtvis till följd av att någon annan utformat texten i avtalet inbegripet namnförtydligandet och det inte framstår som mödan värt att påkalla rättelse av stavningen. Däremot torde det förhålla sig så att den som tar sig före att förfalska en namnteckning normalt lägger sig vinn om att stava namnet rätt, inte bara i själva namnteckningen utan även i avtalstexten och förekommande namnförtydligande.

Det bör i detta sammanhang nämnas att KG efter förhöret i en särskild skrift lämnat vissa kompletterande uppgifter med avseende på bl.a. frågan om KG undertecknat överenskommelsen. Denna skrift, som sålunda har karaktär av handling upprättad i anledning av en pågående rättegång, har dock ett så svagt bevisvärde att den enligt Patentbesvärsrättens mening inte kan tillmätas någon beaktansvärd betydelse.

Vid dessa förhållanden har ÅJ enligt Patentbesvärsrättens mening genom den skriftliga handlingen i original gjort övervägande sannolikt att KG undertecknat överlåtelsen dagtecknad den 29 december 1997.

Frågan om överlåtelsen är undertecknad den 29 december 1997.

Inte heller när det gäller tidpunkten för undertecknandet ger vare sig ÅJ:s eller KG:s eller KG uppgifter några säkra hållpunkter för en bedömning. Det finns emellertid andra omständigheter som kan läggas till grund för bedömningen av när överlåtelsen undertecknades. Av betydelse i detta hänseende är enligt Patentbesvärsrättens mening främst vissa omständigheter hänförliga till innehållet i själva överenskommelsen samt omständigheter hänförliga till vissa andra rättshandlingar som har samband med patentansökningen och då närmast ett avtal som i målet benämnts ”föravtalet” till licensavtal och som är dagtecknat den 29 december 1997, ett avtal som benämnts ”licensavtalet” dagtecknat den 1 januari 1998 och ett avtal dagtecknat den 1 april 1998.

När det först gäller innehållet i själva överenskommelsen dagtecknad den 29 december 1997 bör först uppmärksammas att ÅJ enligt handlingens lydelse skulle återföra patentansökningen till KG ”När nuvarande mellanhavanden… är reglerade och när RG så begär,…”. Cobatec har gjort gällande att det den 29 december 1997 inte fanns några andra rättsförhållanden mellan ÅJ och KG och att lydelsen är ett resultat av att den formulerats vid en senare tidpunkt. ÅJ har lämnat detta påstående obestritt och har heller inte anfört någon omständighet som enligt hans mening förklarar förekomsten av den aktuella lydelsen. Vid dessa förhållanden och då det är ostridigt mellan parterna att ÅJ och KG träffades första gången i slutet av år 1997 får det anses vara utrett att avtalet innehöll uppgifter om vissa rättsförhållanden fastän några sådana av betydelse i detta hänseende inte fanns mellan ÅJ och KG den 29 december 1997. Att överenskommelsen innehåller ett villkor som rör vad som kallats ”nuvarande mellanhavanden” fastän det inte är visat att det fanns några sådana talar enligt Patentbesvärsrättens mening för att avtalet upprättats vid en senare tidpunkt.

Vidare innehåller överenskommelsen inte något villkor om att en köpeskilling eller annat vederlag skulle utgå för patentansökningen. ÅJ har anfört att han efter den 1 januari 1998 till KG betalade en summa pengar varje månad. ÅJ har emellertid inte till stöd för sin talan gjort gällande att han och KG muntligen eller på annat sätt kom överens om att någon sådan ersättning skulle utgå i anledning av en överenskommelse den 29 december 1997. Det framstår enligt Patentbesvärsrättens mening som ytterst osannolikt att KG redan den 29 december 1997 utan reglering av frågan om vederlag skulle ha överlåtit sin patentansökning till en person som han tämligen nyligen träffat och med vilken han såvitt visats inte hade några andra rättsförhållanden av betydelse i detta hänseende. Att överenskommelsen inte innehåller något villkor om köpeskilling eller annat vederlag talar således också för att den underskrivits vid ett senare datum än den 29 december 1997.

Vad sedan gäller andra rättshandlingar som har samband med patentansökningen finns först anledning att beakta innehållet i föravtalet till licensavtal dagtecknat den 29 december 1997 och licensavtalet dagtecknat den 1 januari 1998.

Enligt föravtalet förklarade KG att han hade för avsikt att till Scand Electric AB upplåta rätt att kommersiellt utnyttja sådana maskiner för laddning av blyackumulatorer som byggde på den uppfinning som KG sökt patent på. Vidare skulle KG enligt avtalet erhålla ersättning med bl.a. 5 miljoner kr, varav 500 000 kr i form av en handpenning och 4,5 miljoner kr ”genast Licensgivaren uppvisar erhållet patent”. Enligt licensavtalet upplät sedan KG rätt för ÅJ:s son, LJ, och JF att kommersiellt utnyttja sådana maskiner för laddning av blyackumulatorer som byggde på den uppfinning som KG sökt patent på. Licenstagarna skulle enligt avtalet till licensgivaren – utöver en handpenning om 500 000 kr som enligt avtalet hade erlagts den 29 december 1997 – betala bl.a. 4,5 miljoner kr ”genast då Licensgivaren uppvisar erhållet patent”.

Cobatec har gjort gällande att licensavtalet skrevs under i slutet av januari 1998, men att avtalen i övrigt speglar de överenskommelser som träffades mellan kontrahenterna. ÅJ har inte bestritt riktigheten av vad Cobatec sålunda anfört. Av utredningen får sålunda anses framgå att KG den 29 december 1997 uppbar en handpenning på ersättning för en licensupplåtelse om 500 000 kr samt att han hade rätt till ytterligare ersättning med bl.a. 4,5 miljoner kr om han beviljades det sökta patentet. Att ÅJ den 29 december 1997 hade träffat ett föravtal om licensupplåtelse, enligt vilket han hade rätt till ytterligare ersättning med bl.a. 4,5 miljoner kr om han beviljades det sökta patentet, talar starkt emot att han samma dag skulle ha överlåtit sin patentansökning och således för att den här behandlade överenskommelsen träffades vid ett annat och senare datum än den 29 december 1997.

Enligt avtalet dagtecknat den 1 april 1998 upplät KG, genom ÅJ som ombud, rätt för LJ och JF att kommersiellt utnyttja sådana maskiner för laddning av blyackumulatorer som byggde på den uppfinning som KG sökt patent på. Patentbesvärsrätten vill här anmärka, att avtalet synes ha i huvudsak samma innehåll som licensavtalet mellan samma parter dagtecknat den 1 januari 1998 samt att ingen av parterna i målet förklarat hur avtalen förhåller sig till varandra. ÅJ har vitsordat att han den 1 april 1998 undertecknade avtalet som ombud för KG i dennes egenskap av licensgivare samt anfört att han var i den villfarelsen att KG alltjämt ägde förfoga över ”marknadsföringsrättigheterna”. ÅJ har dock inte närmare förklarat vilka marknadsföringsrättigheter KG, efter en överlåtelse av patentansökningen den 29 december 1997, skulle ha ägt förfoga över den 1 april 1998. Att ÅJ den 1 april 1998 som ombud för KG undertecknade ett licensavtal enligt vilket KG stod som upplåtare av rättigheter anknutna till patentansökningen talar emot att ÅJ då ansåg sig själv vara innehavare av patentansökningen och således emot att den här behandlade överenskommelsen skulle ha undertecknats redan den 29 december 1997.

Av det anförda framgår, att det finns flera omständigheter som med varierande styrka talar för att överenskommelsen den 29 december 1997 faktiskt undertecknades vid ett senare tillfälle. Av särskild betydelse är enligt Patentbesvärsrättens mening, att ett undertecknande av överenskommelsen redan den 29 december 1997 i praktiken skulle ha inneburit, att KG skulle ha undertecknat överenskommelsen samma dag som han träffat det s.k. föravtalet till licensavtal. Att KG den dagen – genom att överlåta sin patentansökningen till ÅJ och utan att reglera frågan om ersättning – skulle ha satt sig ur stånd att göra gällande den rätt som han enligt föravtalet hade till ytterligare ersättning om 4,5 miljoner kr framstår enligt rättens mening som så osannolikt att det kan lämnas utan avseende. Vid dessa förhållanden kan det hållas för visst att överenskommelsen undertecknades vid ett senare tillfälle än den 29 december 1997.

Frågan om ÅJ förvärvat ansökningen den 1 januari 1998

Slutligen tar Patentbesvärsrätten upp frågan om ÅJ förvärvat patentansökningen genom ett muntligt avtal den 1 januari 1998. ÅJ har alltså gjort gällande att han och KG träffade ett muntligt avtal den 1 januari 1998. Cobatec har bestritt att det träffades ett sådant avtal.

ÅJ har i förhör uppgivit att det muntliga avtalet närmast skulle ha varit något av en bekräftelse på överenskommelsen den 29 december 1997. KG har förnekat att det den 1 januari 1998 träffades något avtal mellan honom och ÅJ. Det har i övrigt inte framkommit någon omständighet som ger stöd för att ett muntligt avtal mellan ÅJ och KG träffades den 1 januari 1998.

Vid dessa förhållanden har ÅJ mot Cobatecs bestridande inte visat att han förvärvade rätten till patentansökningen genom ett muntligt avtal den 1 januari 1998.

Sammanfattning

Av det anförda följer, att Cobatec har en tidigare rättsgrund för sin rätt till patentansökningen än ÅJ. Cobatec har därmed bättre rätt till uppfinningen är ÅJ. Med bifall till Cobatecs överklagande skall Patentverkets beslut undanröjas och patentansökningen överföras på Cobatec.

Per Carlson Eva Hammar

Referent

Sten-Ove Henningsson Rune Näsman

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

LC Visa mer Visa mindre