Domstols Målregister

Målet gäller: Upphävande av patent på sätt och blandning för att bilda en sammanhängande eldfast massa på en yta, vilken är baserad på en kiselförening.

Ink datum: 1999-06-28

Reg datum: -

Överklagat: 2001-07-06

PRV:s nummer: 9201925-6

PRV beslutsdag: 1999-06-16

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 4398-01

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: -

Tekniska sökord: ugnsavlagning

Lagrum: -

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: FIB Services S.A.

Ombud: AB Stockholms Patentbyrå

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Glaverbel

Ombud: Albihns Stockholm AB

Fler Motparter: -

Referat: Problem: Att vid låga temperaturer bilda en sammanhängande yta genom keramisk bindning på en yta baserad på en kiselförening (ugnsyta) med god vidhäftning mellan ytorna. Nio alternativa kravuppsättningar. Problemet och dess lösning samt ny utgångsblandning anges först i sjättehandsyrkandet vilket ansetts patenterbart.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet utan undanröjer det överklagade beslutet och upprätthåller patentet i ändrad lydelse med patentkraven 1-5 och 7-23 ingivna den 26 januari 2001 och med patentkravet 6 ingivet den 7 februari 2001, vilka patentkrav yrkas i sjätte hand.

YRKANDEN M.M.

I överklagandet yrkar invändaren att patentet upphävs.

Patenthavaren bestrider i första hand ändring (1).

För det fall Patentbesvärsrätten finner att patentet inte kan upprätthållas i oförändrad lydelse yrkar patenthavaren att patentet upprätthålls i ändrad lydelse med patentkrav enligt följande att prövas i nämnd ordning.

(2) Patentkrav inkomna den 9 juni 2000,

(3) patentkrav inkomna den 26 januari 2001,

(4) patentkrav enligt förstahandsyrkandet, där kravet 7 ersatts med det patentkrav som ingivits vid muntlig förhandling den 7 februari 2001 varvid de yrkade kraven betecknades ”yrkande 4”,

(5) patentkrav enligt (2) där kravet 6 ersatts med det patentkrav som ingivits vid den muntliga förhandlingen varvid de yrkade kraven betecknades ”yrkande 5”,

(6) patentkrav enligt (3) där kravet 6 ersatts med det patentkrav som ingivits vid den muntliga förhandlingen varvid de yrkade kraven betecknades ”yrkande 6”,

(7) patentkrav enligt (1) i vilka produktkraven 7-15 utgått,

(8) patentkrav enligt (2) i vilka produktkraven 6-13 utgått och

(9) patentkrav enligt (3) i vilka produktkraven 6-14 utgått.

I målet har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

Kravet 1 enligt förstahandsyrkandet lyder:

"Sätt att genom keramisk bindning bilda en sammanhängande eldfast massa på en yta, vilken är baserad på en kiselförening, vid vilket man samtidigt med syre av handelskvalitet skjuter ut en blandning emot en yta, vilken blandning innefattar eldfasta partiklar och brännbara partiklar, som reagerar med det utskjutna syret på ett exotermiskt sätt, genom att tillräckligt med värme frigöres för att bilda den eldfasta massan under inverkan av förbränningsvärme, kännetecknat av att blandningen innefattar:

(i) brännbara kiselpartiklar

(ii) eldfasta partiklar av en eller flera substanser som utgöres av kiselkarbid eller kiseldioxid såsom en huvudviktdel av blandningen; och

(iiia) tillsatspartiklar av en annan substans vald bland magnesiumoxid, kalciumoxid eller järn(II)oxid, som under bildningen av den eldfasta massan förorsakar att kiseldioxid, som bildas vid förbränning av kiselpartiklarna ingår i ett kristallint gitter; och/eller

(iiib) tillsatspartiklar av en icke-metallisk förening, som under bildningen av den eldfasta massan alstrar magnesiumoxid, kalciumoxid eller järn(II)oxid, som förorsakar att kiseldioxid, vilken bildas vid förbränningen av kiselpartiklarna ingår i ett kristallint gitter."

I samma yrkande anges i patentkravet 7 en blandning av partiklar innefattande (i), (ii) och (iiia) eller (iiib) avsedda för keramisk bindning enligt kravet 1 och i krav 16 användning av en blandning av sådana partiklar för att genom keramisk bindning bilda en sammanhängande eldfast massa genom det i kravet 1 angivna förfarandet.

De i andra hand yrkade patentkraven har endast specificerats genom att de brännbara kiselpartiklarnas (i) medelstorlek anges vara mindre än 50 µm. Patentkraven i tredjehandsyrkandet har inskränkts i förhållande till kraven i förstahandsyrkandet genom att det i förfarandekravet anges att ytans temperatur vid förfarandet är lägre än 1000 oC. Samma uppgift återkommer i de självständiga kraven 6 och 15. I fjärdehandsyrkandet har krav 7 ändrats så att eldfasta partiklar (ii), som utgörs av kiseldioxid, utgått ur det produktkrav 7 som ingår i förstahandsyrkandet. Motsvarande begränsning av kraven enligt andra och tredjehandsyrkandena har gjorts i de självständiga produktkraven enligt femte- resp. sjättehandsyrkandena.

Invändaren har i Patentbesvärsrätten anfört D9 (E.R. Plumat "Hot Repair of Glass Furnaces", The Glass Industry, August 1982, s. 16-20 och 39) vilken får anses komma den i kravet 1 angivna uppfinningen enligt förstahandsyrkandet närmast. I D9 beskrivs på s. 17, sp. 1, andra och tredje styckena ett förfarande som överensstämmer med vad som anges i ingressen till patentkravet 1. De brännbara partiklarna utgörs av kisel eller aluminium och de eldfasta partiklarna kan bestå av kiseldioxid. För att uppfylla kravet på kristallisation vid metall-syrgasprocessen anges att en mindre mängd CaO skall tillsättas (s. 19, sp. 1, r. 2-4). Patenthavaren har hävdat att CaO enligt hänvisningen tillsätts för att kvarts skall omvandlas till kristobalit och tridymit. I nämnda patentkrav 1 anges emellertid att vissa tillsatspartiklar, såsom CaO, förorsakar att kiseldioxid, som bildas vid förbränning av kiselpartiklarna ingår i ett kristallgitter. Enligt D9 anges visserligen att kiseldioxidpartiklarna kan vara sand av god kvalitet, men det utesluter inte att även annan kiseldioxid används och det får också antas att CaO även befrämjar kristallisation av kiseldioxid som bildas vid förbränningen av kiselpartiklar såsom anges i nämnda krav.

Patenthavaren har anfört att man vid läsning av D8 (Report EUR 13048 "A study on ceramic welding in relation to coke oven chamber repair with an evaluation of its use in practice"), som publicerades flera år efter D9 får uppfattningen att CaO inte signifikativt påverkar kristallisation av kiseldioxid vid upphettning av en blandning av kisel, aluminium och kiseldioxid vilket skulle tyda på att CaO inte skulle ha den kristallisationsbefrämjande effekt som kan utläsas ur D9 och som föreliggande uppfinning bygger på. Av D8 framgår dock att CaO satts till en blandning av kisel, aluminium och kiseldioxidsand för att utröna dess devitrifikationseffekt. Enligt tabell 26 i D8 ökar halten kristobalit inte särskilt mycket vid tillsats av CaO vid en temperatur av 1130oC. Enligt den rapport från Glaverbel som ingivits 01-01-26 inträffar kristallisation dock lätt vid 1350 oC. Att man vid undersökningen i D8 funnit att CaO inte har så stor effekt vid 1130 oC motsäger inte de slutsatser som kan dras från ovan nämnda uppgifter i D9.

Patenthavaren har hävdat att den aktuella uppfinningen löser problem vid avlagning vid temperaturer under 1000oC (patentskriften 504 729, s. 3, r. 32-s.4, r. 7 och s. 6, r. 8-15, patenthavarens inlaga inkommen den 26 januari 2001, s. 3, tredje stycket och protokoll från muntlig förhandling). Uppgift om yttemperatur saknas dock i kraven enligt förstahandsyrkandet. Det sätt som anges i kravet 1 i förstahandsyrkandet får mot denna bakgrund anses vara väsentligen förut känt genom D9.

Vid nu angivna förhållanden kan varken patentkravet 1 enligt förstahands-, fjärdehands- eller sjundehandsyrkandena, produktkrav 7 enligt förstahandsyrkandet eller användningskraven 16 enligt förstahands- eller sjundehandsyrkandena anses ange en patenterbar uppfinning. Inte heller kan kraven 1 enligt andrahands, femtehands- och åttondehandsyrkandena eller krav 6 enligt andrahandsyrkandet anses ange en patenterbar uppfinning eftersom den övre gränsen för partikelstorleken hos de brännbara kiselpartiklarna, 50 µm, är en gräns som är känd i dessa sammanhang, se SE 368 389 B (D6), och som inte heller visats medföra en oväntad effekt.

Det problem som ligger till grund för föreliggande uppfinning får – i beaktande av beskrivningen, särskilt utföringsexemplen, och vad patenthavaren i övrigt framfört samt mot bakgrund av vad som visats vara förut känt – anses vara att vid låga driftstemperaturer bilda en sammanhängande yta genom keramisk bindning på en yta baserad på en kiselförening med god vidhäftning mellan ytorna. Först i kravet 1 i tredjehandsyrkandet anges lösningen på detta problem. Detta förfarande eller motsvarande användning angiven i krav 15 enligt samma yrkande kan inte anses närliggande för fackmannen med kännedom om vad som är förut känt genom D9 och D8 eller genom övrigt i målet anfört material. Enligt D9 är yttemperaturen högre (s. 17 , sp. 1, r. 31-32). (Jfr ovan nämnda rapport från Glaverbel). Yttemperaturen utgör dock ingen begränsning i kombination med blandningen enligt krav 6, varför inte heller patentkraven enligt tredjehandsyrkandet anger en patenterbar uppfinning. I de patentkrav som anges i sjätte hand är förfarande- och användningskrav identiska med de som anges i tredjehandsyrkandet och sålunda godtagbara. Det självständiga produktkravet, 6, däremot har begränsats till att omfatta blandningar, där de eldfasta partiklarna (ii) såsom huvudviktdel utgörs av kiselkarbid. Denna blandning är inte förut känd och kan inte anses närliggande i förhållande till de uppgifter som kan hämtas från D9 eller från övrigt i målet anfört material. Formellt får det även anses godtagbart att det självständiga produktkravet är mera begränsat än omfattningen av de produkter som kan användas vid utförande av det förfarande som anges i kravet 1.

Sjättehandsyrkandet bifalles därför.

Suzanne Depken Eva Hammar Rune Näsman

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

ak Visa mer Visa mindre