Domstols Målregister

Målet gäller: Upphävande av patent på förfarande för framställning av högisolerande cellplaster med ett klorfritt halogenerat kolväte som blåsmedel.

Ink datum: 1999-09-03

Reg datum: -

Överklagat: 2000-12-22

PRV:s nummer: 9404309-8

PRV beslutsdag: 1999-07-14

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 8508-2000

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: -

Tekniska sökord: Cellplast, polystyren

Lagrum: 2 och 8 §§ patentlagen (SFS 1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Paroc AB (tidigare Rockwol AB ändrat 00-03-01/LC)

Ombud: Birgitta Nissmyr

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: The Dow Chemical Co.

Ombud: Dr. Ludwig Brann Patentbyrå AB

Fler Motparter: -

Referat: Framställning av cellplaster med liten cellvolym av polystyren medelst jäsmedel bestående av klorfritt halogenerat kolväte, alkohol och 0,1-5 % vatten. Problemet är nytt och består i att då halogenerat kolväte används som jäsmedel framställa cellplaster med liten volym som kan regleras. Uppfinningshöjd.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller överklagandet och upprätthåller, med undanröjande av överklagade beslutet, patentet med patentkrav inkomna till Patentverket den 22 maj 1998.

YRKANDEN

I överklagandet yrkar patenthavaren att patentet upprätthålls med patentkrav inkomna den 22 maj 1998.

Invändaren bestrider ändring.

I målet har hållits muntlig förhandling.

BAKGRUND

Förfarandet enligt patentkravet 1 avser framställning av cellplaster baserade på polystyren eller på sampolymerer av styren varvid polymeren smälts, jäsmedel (”blåsmedel”) inblandas under tryck varefter massan extruderas genom ett munstycke under tryckavlastning och kylning. Det kännetecknande för uppfinningen är att jäsmedlet består av ett klorfritt halogenerat kolväte, en lågmolekylär alkohol och vatten i en mängd av 0,1 – 5 % räknad på den totala mängden jäsmedel.

Som skäl för att upphäva patentet anges i överklagade beslutet att det patenterade förfarandet ligger nära till hands med hänsyn till vad som är förut känt genom endera av de amerikanska patentskrifterna 5,276,063 (A), 5,286,757 (B) och 5,244,928 (C) i kombination med vad som framgår av den amerikanska patentskriften 5,244,927 (D).

DOMSKÄL

Invändaren har hävdat att förevarande uppfinning ligger nära till hands med hänsyn till en kombination av vad som är förut känt genom A och D. Invändaren har även anfört att uppfinningen saknar nyhet i förhållande till vad som är förut känt genom A. I formellt hänseende har invändaren anfört att beskrivningen inte är så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. Detta på grund av att reaktionsbetingelserna i de konkreta utföringsexemplen är bristfälligt angivna. Bl.a. saknas uppgifter om vilken alkohol, vilket fluorkolväte och vilken total mängd jäsmedel som använts.

Patenthavaren har gjort gällande att den patenterade uppfinningen väsentligen skiljer sig från vad som är förut känt. Vad gäller anmärkningen att beskrivningen inte är så tydlig att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen, såsom föreskrivs i patentlagen 8 §, medger patenthavaren att det visserligen saknas uppgifter om vilken alkohol och vilket fluorkolväte som använts i de beskrivna försöken och att det inte heller uppges hur stor den totala mängden jäsmedel är. Patenthavaren menar dock att det är uppenbart att samma alkohol och samma fluorkolväte använts och att de totala jäsmedelsmängderna varit likartade i samtliga försök. De lämnade uppgifterna är tillräckliga för att visa den avsedda effekten och för att en fackman skall kunna utöva uppfinningen.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Vad gäller utföringsexemplen finner rätten inte anledning betvivla att man på normalt fackmannamässigt sätt valt sådana försöksbetingelser att exemplen kan tjäna till att belysa uppfinningsidén. Det får således anses vara underförstått att samma alkohol och samma fluorkolväte använts i de redovisade försöken och att den totala mängden jäsmedel ungefärligen varit densamma. De uppgifter som framgår av tabellen på s. 6, figur 1 och den allmänna delen av beskrivningen får anses vara tillräckliga för att beskrivningen skall anses vara så tydlig att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen i enlighet med patentlagen 8 §.

Beträffande frågan om det som anges i patentkraven väsentligen skiljer sig från vad som är förut känt kan först konstateras att förfarandet enligt ingressen till patentkravet 1 är förut känt genom A. Som jäsmedel i det kända förfarandet används 1,1- difluoretan tillsammans med ett sekundärt jäsmedel som är lösligare i den smälta polymeren än 1,1-difluoretan. Som exempel på det sekundära jäsmedlet nämns etylklorid, etanol, aceton, metanol, propanol, dimetyleter och etylacetat. Etylklorid är mest föredraget (sp. 3, r. 24-27). Det uppges även att jäsmedlet kan innehålla ett tertiärt jäsmedel bestående av koldioxid, kväve, argon, vatten, luft eller helium i en halt av upp till 15 viktprocent räknat på totala mängden jäsmedel (sp. 3, r. 28-34).

Genom D är det förut känt att framställa styrencellplaster medelst ett jäsmedel bestående av en blandning av koldioxid, en lägre alkohol och vatten. När små celler önskas är vattenhalten 0,4 till 20 viktprocent räknat på totala mängden jäsmedel. Det uppges att cellstorleken kan kontrolleras genom att vattenmängden i jäsmedlet kontrolleras och att cellstorleken ökar med ökande mängd vatten (sp. 2, r. 10-15).

Ett problem som löses genom det förevarande förfarandet är att göra det möjligt att framställa styrencellplaster med utnyttjande av jäsmedel i form av klorfria halogenkolväten så att de resulterande cellplasterna får mindre cellvolym som kan regleras. Detta problem berörs inte i A. Jäsmedel i form av etylalkohol och vatten väljs dessutom där bland ett flertal andra föreslagna jäsmedel. Detta gäller i synnerhet för vatten som nämns bland en rad olika föreningar. Något utföringsexempel där vatten utgör en del av det totala jäsmedlet förekommer inte.

Idén att reglera cellstorleken genom att reglera vattentillsatsen framgår i och för sig av D. Jäsmedlet baseras härvid dock på koldioxid. Att ett jäsmedel baserat på halogenerat kolväte skulle vara ekvivalent med ett sådant baserat på koldioxid och således skulle fungera på samma sätt kan inte anses ha visats av invändaren och motsägs av de försöksresultat som redovisas i föreliggande patentskrift, s. 6. Av dessa framgår sålunda att – i motsats till vad som är fallet i koldioxidsystemet enligt D – cellstorleken i kolvätesystemet enligt förevarande uppfinning minskar vid tillsats av små mängder vatten. Alla värden på cellstorlekar i tabellen är kanske inte helt jämförbara eftersom, såsom invändaren påpekat, inte blott halten vatten varieras utan också halterna av kolvätet och alkoholen. En jämförelse mellan värdena enligt de klart jämförbara försöken 3 och 4 visar dock otvetydigt att cellstorleken sjunker avsevärt vid tillsats av 0,5 % vatten räknat på den totala mängden jäsmedel. Samma tendens får anses framgå av försöken 11 och 6, där inget resp. 5 % vatten tillsatts. Det kan därför inte anses ha funnits något incitament för fackmannen att kombinera vad som är förut känt genom A och D för att finna en lösning på det uppställda problemet.

Invändaren har gjort gällande att det patenterade förfarandet avslöjas i exempel 3 i A, eftersom jäsmedlet enligt exemplet utgörs av ett klorfritt halogenerat kolväte och etylalkohol och det är vanligt att etylalkohol innehåller vatten. Invändaren måste uppenbarligen för sin argumentering göra inte enbart det antagandet att alkoholen i exemplet innehåller vatten utan också att i så fall vattenhalten ligger inom det i förevarande krav 1 angivna intervallet. Enligt rättens uppfattning överskrider man emellertid genom en sådan spekulativ tankegång gränsen för vad som rimligen kan utläsas ur exemplet i fråga. Förfarandet enligt kravet 1 kan följaktligen inte anses ha visats vara förut känt.

Patentbesvärsrätten finner därför – vid en samlad bedömning – att det i patentkraven angivna förfarandet utgör en patenterbar uppfinning.

Suzanne Depken Rune Näsman Mats Ryberg

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

EE Visa mer Visa mindre